Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

Volvo Cars ledning och den kinesiska fordonstillverkaren Geely Automobile diskuterar att slå ihop bolagen. Unionens klubbordförande tror inte att en sammanslagning skulle hota de svenska jobben.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars hoppas att huvudkontoret blir kvar på Hisingen i Göteborg. Jonas Ekströmer/TT

På måndagen släpptes nyheten om att Volvo Cars och Geely överväger att gå samman. Syftet med sammanslagningen är att hitta finansiella och teknologiska samordningsfördelar för de båda fordonstillverkarna.

”Att förena de två bolagen skulle resultera i en stark global koncern. Vi ser fram emot att samarbeta med Håkan Samuelsson, Volvo Cars vd, och ytterligare utreda den här möjligheten. Målet är stärkta synergier inom koncernen samtidigt som de både varumärkenas konkurrensfördelar och identitet bevaras", säger Li Shufu, ordförande för Geely Holding i ett pressmeddelande.

Unionens klubbordförande Jörgen Olsson var helt oförberedd på förslaget, som han tror kan bli något bra.

– Jag hade ingen aning om det här. Det var inget som gick att förutsäga. Det känns spännande att se vart det här kan ta vägen. Geely och Volvo Cars har gjort en spännande resa ihop.

Han tror att en gemensam aktör kan nå ut på en större global marknad, dela på utvecklingskostnader och bättre möta de utmaningar som ligger framför hela bilindustrin.

Jörgen Olsson kan inte peka på några risker med en sammanslagning och har heller inte hört att medlemmarna skulle känna någon oro inför framtiden.

– Det blir eventuellt ett annat ägarförhållande, men i det korta perspektivet fortsätter Volvo Cars att köra på som vanligt. Min övertygelse är att om Volvo Cars kan leverera det som vi har utlovat vad gäller nya bilmodeller, ny teknik, direktförsäljning - med rätt lönsamhet - kan vi fortsätta att vara det företag som vi är i dag.

På kort sikt tror han inte att sysselsättningen i Sverige påverkas alls.

– Det tar tid att få upp en ny styrning som eventuellt skulle kunna påverka oss. Skulle en sammanslagning påverka oss på längre sikt tror jag att det blir på ett positivt sätt. Geely bygger upp ett innovationscenter på Lindholmen i Göteborg och behöver den kunskap som finns på Volvo Cars. Det innebär inte att jobb försvinner här. Tvärtom kanske.

Jörgen Olsson ser inget annat alternativ än att huvudkontoret blir kvar i Torslanda på Hisingen i Göteborg.

– Det är naturligt att huvudkontoret ligger i närheten till utvecklingssidan och produktionen.

Volvo Cars ägs sedan 2010 av Geely, men Volvo Cars har fått utvecklas på egen hand.

– Det har varit framgångsrikt och man har fått hjälp att bli stora i Kina. Nu vill väl Geely lyfta upp Volvo Cars från dotterbolag till att bli en del av företaget, säger Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken, till Dagens Nyheter.

En arbetsgrupp ska nu utreda förslaget om sammanslagning av de båda fordonstillverkarna och sedan presentera det för bolagens styrelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.