Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

Volvo Cars ledning och den kinesiska fordonstillverkaren Geely Automobile diskuterar att slå ihop bolagen. Unionens klubbordförande tror inte att en sammanslagning skulle hota de svenska jobben.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars hoppas att huvudkontoret blir kvar på Hisingen i Göteborg. Jonas Ekströmer/TT

På måndagen släpptes nyheten om att Volvo Cars och Geely överväger att gå samman. Syftet med sammanslagningen är att hitta finansiella och teknologiska samordningsfördelar för de båda fordonstillverkarna.

”Att förena de två bolagen skulle resultera i en stark global koncern. Vi ser fram emot att samarbeta med Håkan Samuelsson, Volvo Cars vd, och ytterligare utreda den här möjligheten. Målet är stärkta synergier inom koncernen samtidigt som de både varumärkenas konkurrensfördelar och identitet bevaras", säger Li Shufu, ordförande för Geely Holding i ett pressmeddelande.

Unionens klubbordförande Jörgen Olsson var helt oförberedd på förslaget, som han tror kan bli något bra.

– Jag hade ingen aning om det här. Det var inget som gick att förutsäga. Det känns spännande att se vart det här kan ta vägen. Geely och Volvo Cars har gjort en spännande resa ihop.

Han tror att en gemensam aktör kan nå ut på en större global marknad, dela på utvecklingskostnader och bättre möta de utmaningar som ligger framför hela bilindustrin.

Jörgen Olsson kan inte peka på några risker med en sammanslagning och har heller inte hört att medlemmarna skulle känna någon oro inför framtiden.

– Det blir eventuellt ett annat ägarförhållande, men i det korta perspektivet fortsätter Volvo Cars att köra på som vanligt. Min övertygelse är att om Volvo Cars kan leverera det som vi har utlovat vad gäller nya bilmodeller, ny teknik, direktförsäljning - med rätt lönsamhet - kan vi fortsätta att vara det företag som vi är i dag.

På kort sikt tror han inte att sysselsättningen i Sverige påverkas alls.

– Det tar tid att få upp en ny styrning som eventuellt skulle kunna påverka oss. Skulle en sammanslagning påverka oss på längre sikt tror jag att det blir på ett positivt sätt. Geely bygger upp ett innovationscenter på Lindholmen i Göteborg och behöver den kunskap som finns på Volvo Cars. Det innebär inte att jobb försvinner här. Tvärtom kanske.

Jörgen Olsson ser inget annat alternativ än att huvudkontoret blir kvar i Torslanda på Hisingen i Göteborg.

– Det är naturligt att huvudkontoret ligger i närheten till utvecklingssidan och produktionen.

Volvo Cars ägs sedan 2010 av Geely, men Volvo Cars har fått utvecklas på egen hand.

– Det har varit framgångsrikt och man har fått hjälp att bli stora i Kina. Nu vill väl Geely lyfta upp Volvo Cars från dotterbolag till att bli en del av företaget, säger Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken, till Dagens Nyheter.

En arbetsgrupp ska nu utreda förslaget om sammanslagning av de båda fordonstillverkarna och sedan presentera det för bolagens styrelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.