Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef kräver 900 000 i utebliven lön

Trots att arbetsgivaren plötsligt slutade betalade ut lön valde toppchefen att jobba vidare. När projektet han ansvarade för var slutfört blev han uppsagd. Nu kräver Unionen bolaget på över 900 000 kronor i utebliven lön och pension.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Trots att arbetsgivaren slutade betala ut lön fortsatte chefen att jobba i flera månader. Colourbox

Mannen var toppchef på ett företag som utvecklar tekniska lösningar i oljebranschen. Under 2019 var han bland annat ansvarig för ett projekt som innebar att flytta en verksamhet från Spanien till Danmark.

I april slutade bolaget plötsligt att betala ut lön och månaderna gick. Trots att han hade legitimt skäl att frånträda sin tjänst valde Unionenmedlemmen att stanna kvar och avveckla projektet i Spanien som planerat. Han tog vid flera tillfällen upp frågan med företagets vd som varje gång lovade att lönen skulle betalas ut. Detta skedde dock aldrig.

Den 23 oktober blev toppchefen uppsagd. Bolaget hävdade att mannen misskött sina arbetsuppgifter, en bild som den uppsagda chefen inte delar. Han slutade formellt sin anställning den 23 januari i år.

Nu har Unionen stämt arbetsgivaren och kräver att bolaget betalar ut lön och pensionspremier till medlemmen för de tio månader som han arbetat utan någon ersättning. Det handlar sammanlagt om över 780 000 kronor i utebliven lön och 143 000 kronor i tjänstepension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.