Samtliga Unionenmedlemmar anställda av Ryanair på Skavsta har erbjudits placeringar på andra baser runt om i Europa. Visstidsanställd markpersonal på flygplatsen får däremot inte sina kontrakt förlängda.
Ryanair har kvar sin bas på Skavsta till och med den 31 mars i år. Johan Nilsson/TT
I december meddelade flygbolaget Ryanair att det skulle lägga ner sin bas i Skavsta utanför Nyköping den 31 mars i år. Beslutet innebär att hälften av bolagets 30-tal flyglinjer från flygplatsen kommer att försvinna.
Enligt Ryanair är orsaken leveransförseningar av flygplansmodellen Boeing Max 737, svensk flygskatt och att efterfrågan på flygresor har sjunkit. Samtliga kabinanställda varslades om omplacering och nu är mbl-förhandlingarna mellan Unionen och Ryanair avslutade.
– Samtliga 60 medlemmar har erbjudits placering på annan bas, spritt över hela Ryanairs nät i Europa. Ett antal medlemmar har valt att tacka nej, säger Robin Larsson, ombudsman på Unionen Östra Sörmland Gotland.
En del av de berörda Unionenmedlemmarna har arbetat på Skavstabasen i tio år.
– Många har familj och vill stanna eftersom de är rotade här. Just nu för vi förhandlingar med arbetsgivaren om vad som händer för de individer som tackat nej till erbjudandet om omplacering. Vi i Unionen hävdar att det är svensk lagstiftning som gäller och att det handlar om uppsägning på grund av arbetsbrist, säger Robin Larsson.
Ryanairs beslut att sluta flyga till och från Skavsta får även konsekvenser för de som jobbar på flygplatsen. Alla tillsvidareanställda tjänstemän på Skavsta flygplats får behålla sina jobb. Men flygplatspersonal som har visstidsanställningar och timanställningar får inte sina kontrakt förlängda efter utgången av mars, berättar Unionens ombudsman Bo Sjösten.
Han vet inte exakt hur många av Unionens medlemmar som berörs, men han bedömer att det handlar om en handfull medlemmar som hanterar incheckningen och liknande tjänstemannaarbeten.
Det finns även en övertalighet bland fastanställda Unionenmedlemmar.
– Det löser företaget genom att några är föräldralediga alternativt är studielediga. Kommer de tillbaka kan det bli kris, då får vi nog sätta oss i övertalighetsförhandlingar, säger Bo Sjösten.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.