Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarnas bud: 1,4 procent

1,4 procents löneökning. Så lyder budet från arbetsgivarna inom industrin. Unionens ordförande Martin Linder betraktar det som ett skambud.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Holmberg / TT
Högre löneökningar än 1,4 procent riskerar att öka arbetslösheten, enligt arbetsgivarna inom industrin. Henrik Holmberg / TT

Facken inom industrin, där Unionen ingår, har tidigare krävt 3,0 procents löneökningar i ettårsavtal inför avtalsrörelsen.  

Nu har Industriarbetsgivarnas åtta arbetsgivarförbund svarat med ett bud på 1,4 procents löneökning, alltså en nivå som är hälften av det som facken kräver. Arbetsgivarna meddelar även att de är öppna för ett avtal på tre år.

– Sverige ligger högt i löneläge och arbetskraftskostnaderna är fortsatt bland de högsta i världen. Om vi ska behålla konkurrenskraften och vara attraktiva på den globala marknaden, fortsätta producera här i Sverige och därmed behålla jobben måste löneökningarna ligga på en rimlig nivå jämfört med omvärlden, säger Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i ett pressmeddelande.

Bakom budet står samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen och TEKO.

Unionens ordförande Martin Linder är upprörd över dagens bud från arbetsgivarna.

– Jag har jobbat fackligt i över 20 år men ändå kan jag inte låta bli att bli upprörd när det kommer ett sånt här skambud.

Enligt Unionen skulle 1,4 procent i praktiken innebära reallönesänkningar för medlemmarna.

– Budet är på tok för lågt, en sådan liten ökning äts upp av inflationen. Jag tror inte att det finns någon förutom arbetsgivarna själva som tycker att 1,4 procent är en rimlig nivå, säger Martin Linder och fortsätter:

– Våra medlemmar har varit med och byggt upp stora vinster och stärkt industrins konkurrenskraft, då är det helt orimligt att komma med ett förslag som i praktiken innebär att de ska få mindre pengar i plånboken.

Förutom reallöneökningar vill industrifacken även se avsättningar till flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten.

Bild på Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.