Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pressades slopa pappaledighet - fick högre lön

En högre lön under förutsättning att du inte tar ut föräldraledighet. Det var innehållet i verkstadschefens nya anställningskontrakt. Nu har Unionen stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen.
Ola Rennstam Publicerad
 Isabell Höjman / TT
Verkstadschefens nya anställningskontrakt innebar högre lön mot att han inte tog ut någon föräldraledighet. Ett missgynnande av mannen, enligt Unionen. Isabell Höjman / TT

I början av 2018 blev verkstadschefen pappa till en flicka och planerade att gå på ett par månaders föräldraledighet under hösten. Men trots att hans tidigare chef hade godkänt ledigheten satte sig företagets högsta chef på tvären.

I samband med att verkstadschefen fick ett större ansvar på arbetsplatsen hade han begärt löneförhöjning. Det kontrakt som han tog hem och tittade på i lugn och ro såg ok ut. Men det papper han senare skrev på i bilhallen - medan han hade kunder - visade sig ha ett annat innehåll. Nu fanns det en formulering om att den nya lönen var villkorad att han inte tog ut någon föräldraledighet. Verkstadschefen, som var rädd för konsekvenserna om han bröt mot avtalet, valde att aldrig ta ut någon föräldraledighet under hösten som planerat.

Under våren 2019 begärde mannen föräldraledighet under juli månad då dotterns förskola var stängd. Men varje gång han tog upp frågan påpekade chefen att han skrivit på ett avtal om att inte ta ut föräldraledighet. På grund av rädslan för repressalier vågade han enbart ta ut elva föräldradagar i juli och använde i stället mycket av sin semester. Tiden efteråt vägrade chefen att prata med honom och i september sades han upp på grund av arbetsbrist.

Unionen konstaterar att arbetsgivaren har pressat medlemmen att inte utnyttja rätten till ledighet och har nu stämt bilfirman för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet begär 60 000 kronor i skadestånd.
– Det går inte att avtala bort de rättigheter som arbetstagare har i föräldraledighetslagen i enskilda avtal, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Unionens rekommendation är att se till att få den beviljade föräldraledigheten skriftligt.
– Det är både skönt för en själv och kan vara ett bevismedel om det skulle bli en tvist, säger Cecilia Arklid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.