Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I slutet av april förra året inleddes den sju dagar långa pilotstrejken på SAS. Strejken lamslog SAS flygtrafik och 370 000 resenärer drabbades av inställda flygningar. Flygbolaget erbjöd resenärerna fria ombokningar, avbokningar och i vissa fall biljetter med andra flygbolag.
Däremot ville SAS inte betala någon kompensation eftersom strejken, enligt bolagets mening, var en ”extraordinär händelse”. Enligt EU-regler behöver ett flygbolag inte kompensera resenärer om orsaken till en inställd flygning är en extraordinär händelse.
I början av hösten ansåg även Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att SAS inte behövde betala någon ersättning.
Läs mer: Drabbade resenärer förlorade mot SAS
En passagerare drev frågan vidare till Attunda tingsrätt. Tingsrätten har nu begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen om hur ”extraordinära omständigheter” ska tolkas. Enligt ett pressmeddelande från tingsrätten kommer utgången i målet att få prejudicerande betydelse för ett stort antal andra passagerare som begärt ersättning från SAS.
Attunda tingsrätt vill också veta om det spelar någon roll vilken inställning arbetsgivare och fack har haft till förlikningsförslag från medlare. I väntan på beslut från EU-domstolen är målet vilande.
Även företaget Airhelp, som hjälper flygresenärer att kräva ersättning från flygbolag, har meddelat att de ska driva ärendet i EU-domstolen.
I ett mejl till Kollega skriver Freja Annamatz, SAS presschef i Sverige, att de välkomnar en prövning i EU-domstolen och att frågan har stor principiell betydelse för flygbolag och konsumenter i hela EU.
SAS anser också att det är bekymmersamt att domstolar i olika medlemsstater gör olika tolkningar av om en strejk är en extraordinär händelse. Om EU-domstolen kommer fram till att strejken inte var extraordinär kommer de passagerare som har rätt till det få kompensation.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
