Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Männen håller i privatekonomin

Inte bara lönerna är fortfarande ojämlika. Även när det gäller förvaltningen av hushållets pengar dominerar männen – vilket kan få tuffa konsekvenser för kvinnorna.
Anita Täpp Publicerad
Johnér
Det bästa är att båda parter i ett förhållande är insatta i hushållets ekonomi. Johnér

Nyligen visade en studie gjord vid Linköpings universitet att kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi.

Enligt Thérèse Lind, doktor i beteendeekonomi, som står bakom studien är en tänkbar orsak att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Det kan göra att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor och på sikt kan det få stora konsekvenser för dem, som att de bara har ett mindre buffert- och pensionssparande.

Landets budget- och skuldrådgivare ser också många andra konsekvenser.

– Efter en skilsmässa eller när mannen har avlidit har väldigt många svårt att ställa om, säger Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare i Skellefteå.

– Typexemplet är en äldre kvinna som vill bo kvar i huset när mannen har gått bort. Men eftersom han alltid skött ekonomin vet hon inte vad boendet kostar och måste ta en kredit när pannan går sönder. Sedan kanske hon har sju obetalda krediter när hon kommer till oss för att få hjälp. Och då kan det vara för sent för att kunna bo kvar.

När en kvinna blir ensam på grund av en skilsmässa eller separation har hon ofta länge betalat hälften av alla kostnader, inklusive ränta och amorteringar, trots att hon tjänat mindre än mannen. Och då inte kunnat pensionsspara.

Och även om paret har varit gifta – då grundregeln vid skilsmässa är att allt ska delas på hälften – är det inte alls säkert att hon får halva hans privata pensionssparande.

Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund, pekar också på att ekonomin kan vara en maktfaktor i ett förhållande.

– Kvinnan kan ha jobbat deltid och tjänat mycket mindre än mannen samtidigt som han har haft hand om och kontroll över ekonomin, som hon inte har någon insyn i.

– Då kan det också vara svårt att lämna relationen, om hon inte tror sig klara ekonomin på egen hand. Vilket mannen även kan ha sagt till henne. I det fallet blir ekonomin en maktfaktor, ett slags ekonomiskt våld.

För ekonomijournalisten Birgitta Piper, som länge försökt påverka kvinnor att ta ansvar för sin privatekonomi, är resultatet av Thérèse Linds forskning bara ännu en bekräftelse på hur det länge har varit.

– Att kvinnor har en extremt liten tro på sig själva när det gäller ekonomi hänger ihop med att vi är vana vid att vara mindre värda, exempelvis genom att vi generellt sett ofta har jobb med lägre status och lägre löner än männen. Då tror vi också att våra ekonomiska kunskaper är sämre än deras.

– Men när vi ändå vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och tar därför mer långsiktigt kloka beslut, som att vi bara köper aktier som vi förstår oss på. Och då vinner vi ändå i längden.

Många kvinnor som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivarna är medelålders eller äldre. Men att även yngre kan få problem visar sig exempelvis i grupper för aktieintresserade på nätet, där unga kvinnor kan be om ekonomiska råd sedan de blivit lämnade.

För att komma till rätta med problemet måste varje individ ta ansvar för sin egen ekonomi, menar experterna. Men då krävs också att privatekonomi börjar ingå i all skolundervisning, med start i grundskolan.

När kvinnor vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och fattar mer långsiktigt kloka beslut

Ett av budget- och skuldrådgivarnas råd är att alla ska ha två egna bankkonton, för privata löpande utgifter och för eget sparande. Plus att man har ett gemensamt konto för hushållsutgifterna, där insättningen är viktad, så att båda bidrar olika mycket beroende på sin inkomst.

Birgitta Piper råder alla sambor att gifta sig, eftersom sambolagen ger sämre ekonomisk trygghet än vad äktenskapsbalken gör.

– Att gå från ett lagrum till ett säkrare ger kvinnor större chans att gå ur en relation med något bättre villkor. Men viktigt är då också att skriva in i ett äktenskapsförord att det man sparat till sig själv, inklusive ett pensionssparande, ska vara enskild egendom. Annars tvingas man ge bort hälften av allt man har sparat som giftorättsgods vid en skilsmässa, säger hon.

Birgitta Piper anser att kvinnor behöver ställa högre krav på sig själva och sin man.

– Att som rutin ta fram alla papper och sätta sig ner och diskutera ekonomin så länge man är sams är en bra början.

Fler råd: Så får du bättre koll på privatekonomin

BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE

Finns i alla kommuner och erbjuder gratis råd, stöd och idéer för att man ska få ordning på sin ekonomi. Rådgivarna har tystnadsplikt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Sjuka tvingas till soc – Maria, 51, får bo i föräldrarnas källare

En av sex som vänder sig till socialtjänsten för sin försörjning är sjukskrivna med läkarintyg. Nästan 25 000 människor. En grupp som bara vuxit sedan 2010. En av dem är Maria Dahlin som bor i föräldrarnas källare. Varje månad går hon till kommunkontoret för att söka pengar till hyra och mat.
Sandra Lund Publicerad 2 mars 2026, kl 06:30
Maria Dahlin sitter i en säng i ett vitt källarrum. Framför henne står en uppfälld laptop. Hennes kläder hänger på en stång bredvid sängen.
– Jag får inte sjukersättning eftersom Försäkringskassan anser att det finns mer vård att ge. Men jag får ingen vård. Jag har vänt mig till ett annat EU-land som erbjuder godkänd vård av Sverige. Men Försäkringskassan har nekat mig den med motiveringen att jag inte blivit erbjuden den vården i Sverige. Jag vet inte hur många moment 22 jag varit i, säger Maria Dahlin från sitt ”krypin”. Foto: Anders G. Warne

Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.

– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet. 

Förutom när hon ligger raklång. 

Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.

Det här är sjukersättning

Den som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet kan söka sjukersättning från Försäkringskassan.

Kallades förut för förtids- eller sjukpension.

Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.

Nu har det gått mer än fyra år.

Maria Dahlin ligger ner i sin säng och läser utan kuddar
Här ligger Maria Dahlin en större del av dygnet. Utan kuddar, raklång blir nacken omedelbart bättre och efter ett tag även huvudvärken. Just nu är hon fascinerad av berättelserna i "En mirakelsamling från 1400-talets Stockholm". På väggen har hon satt upp en normalfördelningskurva med standardavvikelser för att påminna om en påbörjad doktorandutbildning i nationalekonomi.

Foto: Anders G. Warne

I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag –  samhällets yttersta skyddsnät.

Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.

Maria Dahlin är inte ensam.

Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat. 

25 000 sjuka får gå till socialtjänsten

Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.

När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka. 

Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.

Maria Dahlin blickar ut ur i bild. Hon bär en beige stickad tröja.
– Är det så här välfärd ser ut? Jag kan inte tänkta mig att det finns någon politiker som vill att vi ska ha det så här, säger Maria Dahlin som nu är tillbaka i i sitt barndomsrum i föräldrarnas källare. Foto: Anders G. Warne

För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?

– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.

Per Sternbeck är sekreterare på Equal Stockholm, en förening som stöttar socialt utsatta. 

Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .

Vanligt folk faller igenom

Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.

– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.

Hur tolkar du utvecklingen? 

– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom. 

Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.

Politiska skruvar påverkar också. 

Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som har stödet nu behöver vända sig till soc.

Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral. 

Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom

För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.

– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom. 

Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral på Råslätt i Jönköping. 

Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.

Svåra bedömningar för läkare

De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.

Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.

Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.  

– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

Han säger också att den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Maria Dahlins händer håller i en inbjudan till hennes examen på UCLA.
Hon är utbildad nationalekonom på University of California i Los Angeles, och arbetade som forskningsassistent. Därefter flyttade hon till London för att doktorera. – Jag kämpade så för att komma in på universitet, säger Maria Dahlin. Foto: Anders G. Warne

I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”. 

Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.

Vågar inte ifrågasätta

Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd. 

– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte. 

Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.

Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan. 

 

En bok om att leva med smärta
Maria Dahlin beskriver smärtan som att "leva i en tortyrcell". – Jag måste bara ut ur den här kroppen, så känns det. Men om jag aldrig blir hjälpt måste jag ju lära mig att leva så här. Foto: Anders G. Warne

I Tyskland finns en specialistbehandling, godkänd av Försäkringskassan. 

Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.

Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.

– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.

Ekonomiskt bistånd – så funkar försörjningsstöd

Består av två delar: försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt. 

Försörjningsstöd ska täcka löpande utgifter som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, telefon, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 

I livsföringen i övrigt ingår annat nödvändigt som barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.

Det är kommunen som betalar ut stödet. 

Regeringen vill införa ett tak.

Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.

– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.

Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta

Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.

– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när jag hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb. 

Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit. 

Så många får bistånd

  • 161 000 individer år 2024. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket följer ett mönster. Färre får stöd sedan flera år tillbaka.
  • Den vanligaste personen är ensamstående man utan barn, född i Sverige.
  • Den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sedan kommer sociala skäl och sedan sjuka. Fler män finns i de två första grupperna, fler kvinnor bland de sjuka.
  • 10,8 miljarder betalades ut.

Statistik för 2025 är färdig först till hösten.
Källor: Socialstyrelsen