Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tystnadskultur och oro på Rise

Otrygghet, ingen transparens och otillräcklig information samt en kultur där den som ställer frågor riskerar att bli av med jobbet. Så beskriver anställda situationen i en omorganisation på det statliga forskningsinstitutet Rise. En bild som bekräftas av facket.
Anita Täpp Publicerad
– Det är en jättestor påfrestning för våra medlemmar, säger Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise.

Bakgrunden till den stora pågående omorganisationen på Rise är att Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, för några år sedan slogs ihop med forskningsinstituten Swedish ICT, Innventia och Swerea. Medan SP var helägt av staten, via ett holdingbolag, var de andra instituten delvis ägda av staten. I och med att den dåvarande regeringen ville skapa ett stort statligt forskningsinstitut, med uppgift att hjälpa svenska företag, köpte staten de privata delägarnas aktier, varpå Rise bildades.

För ett par år sedan inleddes den ännu pågående omorganiseringen, som nu fått hård kritik.

I Borås tidning har flera anställda bland annat framhållit att ledningen inte varit transparent och gett tillräcklig information liksom att det uppstått en tystnadskultur där den som vågar ställa frågor riskerar att bli av med jobbet.

Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise med nästan 500 medlemmar, bekräftar den bilden.

– Tyvärr är det många medlemmar som upplever det så. Men information behöver upprepas och sedan måste man också säkerställa att den tagits emot och förståtts. Det, och andra problem, har vi också tagit upp med ledningen flera gånger, säger hon.

På forskningsinstitutet, som utför forskning, provning och certifiering på en lång rad områden, arbetar förutom forskare och ingenjörer också många med support och administrativa uppgifter, som driftpersonal, ekonomiassistenter, projektledare och controllers.

Omorganisationen innebär bland annat att en chefsnivå försvinner vilket har resulterat i att alla chefer fått söka om sina tjänster. Och enligt uppgift i Borås tidning ska en del chefer ha blivit erbjudna omplaceringar med längre lön.

– Jo, jag har hört att en det kan vara så. Men vad jag vet så har alla våra chefsmedlemmar som har fått en ny tjänst erbjudits samma eller högre lön, säger Linda Ikatti.

– Sedan har vi haft en del övertalighetsförhandlingar för andra medlemmar. Och bland dem som tackat ja till ett omplaceringserbjudande har några fått lägre lön medan andra fått samma eller högre lön.

Hon bedömer att omorganisationen kommer att fortsätta ett bra tag till.

– Den här långdragna processen är naturligtvis en jättestor påfrestning där många har det väldigt jobbigt. Många medlemmar har också varit oroliga för om de ska få behålla sin chef eller inte. Men nu är ändå de flesta nya chefer tillsatta, så att oron kan minska, även om det är tråkigt att vi tappar chefskompetens.

– Men det här är inget vi som anställda vid ett statligt forskningsinstitut är vana vid. Vi har gjort flera risk- och konsekvensanalyser där vi vid våra samverkansmöten med ledningen hela tiden pekat på vilka risker som finns med den här långvariga oron, som att det kan leda till utmattningsdepressioner. Men tack och lov verkar det ändå inte ha lett till någon alarmerande ökning av de längre sjukskrivningarna.

Själv känner Linda Ikatti ändå hopp om att omorganisationen ska leda till något bra i slutänden.

– Man kan ju inte backa bandet för att göra allting bättre. Och det är klart att man alltid är orolig under en omorganisation och över hur resultatet blir. Men personligen försöker jag ändå vara optimist och komma med konstruktiva lösningar. För det här måste bli bra, säger hon.

Rise

  • Ambitionen med Rise, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, är att man i internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor ska bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och hållbart samhälle.
  • De anställda arbetar bland annat med forskning, provning och certifiering inom bland annat biovetenskap, byggprodukter, digitalisering och IT-säkerhet.
  • Rise har sammanlagt 2 800 anställda, på ett flertal arbetsplatser från Kiruna i norr till Lund i söder.
  • 30 procent av kunderna är små och medelstora företag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.