Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: Europafacket har fel om minimilöner

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att föreslå nya regler för att alla löntagare i EU ska ha en minimilön. Det välkomnas av Europafacket, men Unionens ordförande Martin Linder är mycket kritisk.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT
"Det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan", säger Unionens ordförande Martin Linder Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) har tydligt deklarerat att det inte är aktuellt med en lagstiftning som hotar den svenska modellen.

– Andra länder vill ha schyssta villkor på arbetsmarknaden men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen, sade han under den EU-politiska riksdagsdebatten, enligt tidningen Arbetsvärlden.

DN Debatt har LO, PTK och Svenskt Näringsliv gemensamt argumenterat för att regeringen måste stoppa förslaget:

”Alla rättsliga initiativ på det lönepolitiska området riskerar, oavsett utformning, att allvarligt störa självreglerande kollektivavtalssystem”, skriver organisationernas företrädare som säger att man kommer försvara den svenska modellen ”med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.”

Europafacket, Etuc, har däremot en annan syn på saken. I Arbetet skriver Etucs generalsekretetare Luca Visentini, att man vill använda EU-kommissionens initiativ för att stärka löntagarna över hela Europa utan att det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Etuc anser att det inte går att blunda för att anställda i många länder tjänar alldeles för lite, vilket i sin tur leder till lönedumpning. Visentini poängterar också att Ursula von der Leyen sagt, att minimilöner ”ska sättas utifrån den tradition som gäller i respektive land, genom kollektivavtal eller lagförändringar”.

”Vi kan bara välkomna ett initiativ som lovar att alla arbetare ska få en rättvis och rimlig lön” skriver Visentini som försäkrar att Etuc kommer att göra allt för att få garantier för att inget land ska påtvingas minimilöner.

Men Martin Linder, Unionens ordförande, är inte imponerad av argumentationen.

– Det Europafacket säger stämmer inte. Antingen försöker de med sin retorik tona ned riskerna eller så förstår de inte hur det skulle påverka den svenska modellen.

Enligt Martin Linder skulle införandet av ett rättsligt instrument för att garantera minimilöner för alla löntagare i Europa också innebära att EU-domstolen får rätt att tolka hur det implementeras i de olika länderna.

– Vår bestämda uppfattning är att det kan inskränka den lönebildningsmodell vi har i Sverige som är fri från inblandning från politiken, det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan.

Samtidigt, poängterar Martin Linder, stöttar man från svenskt håll ambitionen att förbättra villkoren för anställda i andra EU-länder.

– Vi står bakom de rättmätiga krav som finns att få upp lönenivåerna på deras arbetsmarknader. Men det finns inget som tyder på att det är rätt strategi att överlämna makt och inflytande till politikerna, säger Martin Linder.

– Vägen att göra det går genom ökad facklig organisationsgrad, högre täckningsgrad för kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. Där kan både vi i Norden och EU-systemet bidra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.