Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Statsminister Stefan Löfven (S) har tydligt deklarerat att det inte är aktuellt med en lagstiftning som hotar den svenska modellen.
– Andra länder vill ha schyssta villkor på arbetsmarknaden men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen, sade han under den EU-politiska riksdagsdebatten, enligt tidningen Arbetsvärlden.
På DN Debatt har LO, PTK och Svenskt Näringsliv gemensamt argumenterat för att regeringen måste stoppa förslaget:
”Alla rättsliga initiativ på det lönepolitiska området riskerar, oavsett utformning, att allvarligt störa självreglerande kollektivavtalssystem”, skriver organisationernas företrädare som säger att man kommer försvara den svenska modellen ”med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.”
Europafacket, Etuc, har däremot en annan syn på saken. I Arbetet skriver Etucs generalsekretetare Luca Visentini, att man vill använda EU-kommissionens initiativ för att stärka löntagarna över hela Europa utan att det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Etuc anser att det inte går att blunda för att anställda i många länder tjänar alldeles för lite, vilket i sin tur leder till lönedumpning. Visentini poängterar också att Ursula von der Leyen sagt, att minimilöner ”ska sättas utifrån den tradition som gäller i respektive land, genom kollektivavtal eller lagförändringar”.
”Vi kan bara välkomna ett initiativ som lovar att alla arbetare ska få en rättvis och rimlig lön” skriver Visentini som försäkrar att Etuc kommer att göra allt för att få garantier för att inget land ska påtvingas minimilöner.
Men Martin Linder, Unionens ordförande, är inte imponerad av argumentationen.
– Det Europafacket säger stämmer inte. Antingen försöker de med sin retorik tona ned riskerna eller så förstår de inte hur det skulle påverka den svenska modellen.
Enligt Martin Linder skulle införandet av ett rättsligt instrument för att garantera minimilöner för alla löntagare i Europa också innebära att EU-domstolen får rätt att tolka hur det implementeras i de olika länderna.
– Vår bestämda uppfattning är att det kan inskränka den lönebildningsmodell vi har i Sverige som är fri från inblandning från politiken, det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan.
Samtidigt, poängterar Martin Linder, stöttar man från svenskt håll ambitionen att förbättra villkoren för anställda i andra EU-länder.
– Vi står bakom de rättmätiga krav som finns att få upp lönenivåerna på deras arbetsmarknader. Men det finns inget som tyder på att det är rätt strategi att överlämna makt och inflytande till politikerna, säger Martin Linder.
– Vägen att göra det går genom ökad facklig organisationsgrad, högre täckningsgrad för kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. Där kan både vi i Norden och EU-systemet bidra.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
