Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Så hög är sjukfrånvaron i ditt län
Två av fem är sjukskrivna från jobbet på grund av psykisk ohälsa. Av alla län sticker Dalarna ut med högst andel psykiska diagnoser, visar en ny rapport från AFA-försäkring.
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Andelen sjukskrivna skiljer sig dock åt en del runt om i landet. I Dalarna har man den högsta andelen långvarig sjukfrånvaro som beror på psykiska diagnoser, medan Norrbottens län har den lägsta.
I de allra flesta fallen beror de långa sjukfallen på reaktioner på svår stress, utmattningssymtom och depression. I Örebro län utgör reaktioner på stress den största andelen av diagnoserna, medan man i Norrbotten oftare är sjukskriven på grund av depression.
Kvinnor är något oftare sjukskrivna för reaktion på svår stress än män, som i sin tur oftare är sjukskrivna för ångestsymtom.
Den näst vanligaste orsaken till långa sjukdomsfall är sjukdomar i muskelsystemet och bindväven.
Läs hela rapporten här.
Psykisk ohälsa i olika län
(Andel långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser)
Högst andel:
- Dalarna: 42,2 %
- Värmland: 39,9 %
- Västernorrland: 39,7
- Västra Götaland: 39,0
- Jönköping: 38,8 %
Lägst andel:
- Norrbotten: 32,3 %
- Östergötland: 32,8 %
- Västerbotten: 34,3 %
- Halland: 34,8 %
- Gävleborg: 36,3
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet
Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
Därför får vi sömnbrist
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Gå ut på morgon och förmiddag
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Så påverkas människan av för lite sömn
- Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
- Man känner sig tröttare.
- Förmågan att lära sig nya saker minskar.
- Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
- Vi blir mer lätt distraherade.
- Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
- Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.
Det här ska du göra för att sova gott
- Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
- Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
- Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
- Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
- Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
- Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
- Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
- Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
- Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
- Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
- Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
- Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
- Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
- Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
- Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
- Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
