Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Framtidens kollega varnar för stillasittande

Brittiska experter och har skapat en varnagel, framtagen för att få kontorsråttor att höja blicken från datorn, göra pausgympa och använda hissknappen på skrivbordet. För vem har lust att se ut som Emma om 20 år?
Johanna Rovira Publicerad
Fellowes
Emma lider bland annat av gamnacke, åderbråck och rödsprängda ögon. Fellowes

Emma har inte bara extrem gamnacke, hon har också håriga näsborrar, åderbråck, ludna öron, rödsprängda ögon och blekfet hy. Hon är inte någon kvarglömd halloweendocka, men väl ett skräckexempel som visar hur de av oss som har stillasittande jobb, kommer att se ut om vi fortsätter ignorera ergonomernas rekommendationer.

Läs mer: Ge dig tre uppmjukande minuter så här

Emma, som har stålskelett, glasfiberkropp och äkta hår på huvudet, i ögonbrynen och ögonfransarna, kommer nu att åka på turné runt Europa och visas upp som varnande exempel av det kontorsmöbelföretag som ligger bakom hennes tillblivelse.

– Hon har blivit så populär att de funderar på att göra en till för att kunna visa upp henne på så många event som möjligt, säger Tamasin Rhymes, produktionsledare på Helix3d, det företag som skapat Emma.


Bild: Fellowes

Samtidigt med Emma presenteras rapporten Framtidens kollega som bland annat hävdar att stillasittande numera är den fjärde högsta dödsorsaken i världen. Tyska kontorsarbetare tillbringar över 80 procent av sin arbetstid framför datorn, medan en tredjedel av de brittiska skrivbordsarbetarna aldrig reser sig från sin arbetsplats när de väl kommit till jobbet.  

Med den nya digitala och stillasittande arbetsmiljön följer en lång rad sjukdomar och besvär, framför allt i rygg och mage. Till dessa besvär räknas också högt blodtryck, viktuppgång, torra och rödsprängda ögon, svullna hand- och fotleder, dålig hy, svullna bihålor och stresseksem. I framtiden är det inte otänkbart att den dåliga luften på kontoret gör att vi, liksom Emma, också får hårigare öron och näsborrar, enligt rapportförfattarna.  

Läs mer: Kontorlivets nya sjukdomar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält