Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Vänskap på jobbet gynnar företaget

Att ha en BFF på jobbet är ingen dum idé – varken för arbetsgivaren eller den anställde. Vänskap främjar både företagets vinst, säkerheten på jobbet och kundernas lojalitet med företaget, enligt en amerikansk undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Hasse och Tage med varsitt glas mot örat.
Hasse och Tage var bästisar både på jobbet och privat. Foto: Jan Collsiöö/Scanpix/TT

Det finns fortfarande arbetsgivare som har en förlegad syn på vänskap mellan medarbetare. Och visst kan det finnas nackdelar med alltför starka vänskapsband, som till exempel missriktad lojalitet och vänskapskorruption.

Men slikt kan uppstå ändå, för hur mycket arbetsgivare än misstycker, så ligger det i vår natur att knyta vänskapsband med dem vi träffar ofta och de flesta av oss träffar våra kollegor oftare än några andra, familjemedlemmar medräknade.

Undersökningsföretaget Gallup har undersökt amerikanska kvinnors relationer på jobbet och kommit fram till att två av tre kvinnor anger den sociala faktorn som en av de främsta orsakerna till varför de jobbar där de gör. Undersökningen visar att på arbetsplatser där det finns starka vänskapsband ökar vinsten för företaget med upp till tolv procent eftersom anställda med starkt förtroende för varandra är mer benägna att ta risker, tänka nytt och vara innovativa. Säkerheten ökar också, av samma orsaker.  

För anställda som har sin BFF (best friend forever) på jobbet blir vinsten färre negativa känslor, samt mindre stress, oro och trötthet efter en arbetsdag.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, säger Anna Bennich psykolog och psykoterapeut, i en artikel i Kollega.  

När organisationer ignorerar vänskapsfaktorer så drar det ner anställdas engagemang och får svårare att både rekrytera och behålla kvinnor, menar Gallup.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.