Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så blir du rik
Ingen som har jobb behöver sakna pengar. Det hävdar författarna till en bok som menar att det måste få ta tid att bygga en ekonomisk buffert.
De har förebilder i sin egen släkt, författarna till boken Bli rik långsamt. I den berättar Peter Karaszi om sin ungerska mor och Ali Kashani om sin iranska mormor. Båda kvinnorna växte upp i djup fattigdom men lyckades vända på steken och få ett bättre liv.
– Jag är civilekonom men har fått mina viktigaste lärdomar om ekonomi från mamma. Hon brukade säga att vi klarade oss tack vare fattigdomen – den erfarenheten gjorde att vi var livrädda för att hamna där igen, säger privatekonomen Peter Karaszi.
Grundkonceptet för den som vill undvika fattigdom är enkelt: håll ned utgifterna, öka intäkterna och placera pengarna förnuftigt. Lättare sagt än gjort för många. Men det är samma sak som med bantning och träning, menar Peter Karaszi. Alla vet vad som krävs, men långtifrån alla förmår att leva på det vis som krävs.
Den som kan spara 882 kronor i månaden kan bli miljonär på 30 år
Den som fattar galoppen kommer inom sinom tid att bli hyfsat förmögen. Pengar skapar nya pengar genom ränta-på-ränta-effekten. Man får ränta inte bara på det sparade kapitalet, utan även på dess avkastning.
Historiskt sett fördubblas det insatta kapitalet på tio år, enligt författarna. Efter 30 år är det värt åtta gånger så mycket. Detta faktum kan användas som mentalt verktyg när man skär ned på onödiga utgifter, är ett av bokens tips. Inför varje köp multiplicerar man priset med åtta. Det är det belopp du kommer att ha i framtiden om du avstår från inköpet.
Budskapet är också att det går att plocka bort utgifter utan att lida av det.
– Tänk dig att du är på väg hem från krogen och beställer en sista drink. Du kommer ändå inte att ha någon glädje av den. Säg att drinken kostar 125 kronor, det betyder en tusenlapp i framtiden, säger Peter Karaszi.
Att avstå från en drink är en sak. Men har verkligen alla möjlighet att avstå från inköp och bli förmögna ens på sikt? Ja, hävdar Peter Karaszi. Alla som har ett arbete och en lön kan lägga undan minst 882 kronor per månad. På så vis kommer man att vara miljonär efter 30 års sparande.
– Klarar man inte det har man dålig disciplin, brist på insikt om ekonomiska samband, en god förmåga att lura sig själv, svag impulskontroll, tjocka offerkoftor eller skygglappar – eller en kombination av allt.
30 år är lång tid. Men det går naturligtvis att spara kortare än så. Det viktiga är insikten att det tar tid att samla på sig en förmögenhet – rik blir man inte över en natt.
Man ska alltså offra tillfredsställelsen det ger att konsumera bara för att bli rik?
– Målet är inte att alla ska bli jätterika, men man ska vara så välbeställd att man har en buffert om något oförutsett händer. Den egna ekonomin är viktig, också för att den hänger ihop med hälsan. Ont om pengar skapar mycket oro.
När det handlar om träning har det skett en mental förskjutning. I dag är det nästan märkligare att inte gå till gymmet än att göra det. En liknande förskjutning kanske är på väg också när det gäller privatekonomin, hoppas Peter Karaszi.
– Det har blivit mer acceptabelt att prata om pengar. Samtidigt har de sociala medierna förändrats en hel del, nu är vi på väg bort från exhibitionismen där man berättar om alla dyra prylar man köpt. Det är bra, det finns en generation som spenderar alldeles för mycket.
Om man till slut sitter där med sina sparade och förräntade pengar och frågar sig om det verkligen var värt uppoffringarna så finns en väg framåt. Det går att skänka pengar till olika former av välgörande ändamål.
– Det är väldigt givande att göra något som är givande för andra. Alla kan fundera på om det finns något välgörande ändamål som man vill satsa på.
Själv använder Peter Karaszi en del av sina pengar, arvet efter sin mor, i ett eget projekt för att bygga skolor i Afrika.
5 SAKER ATT TÄNKA PÅ
- En god ekonomi består av tre delar – intäkter, utgifter och investeringar – som alla är lika viktiga.
- Det finns inga genvägar. Ju tidigare du börjar med något, desto fortare blir du bra på det. Att bli ”money smart” tar tid.
- En svensk medianlön är cirka 23 000 kronor efter skatt. Sparar och investerar du tio procent av lönen har du 2,8 miljoner kronor efter 30 år.
- En tumregel är att investerat belopp fördubblas på tio år. Efter 30 år är värdet åtta gånger så högt. Före varje inköp – multiplicera priset med åtta och få fram det belopp som du i framtiden kommer att ha om du avstår från köpet.
- Undvik lån. De enda lån som är okej är bostadslån och studielån, som båda är investeringar för framtiden.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
