Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: ”Märket” fortfarande ohotat

Kommunals och Pappers avhopp gör LO-samordningen lite svagare. Men det påverkar inte den konkurrensutsatta industrins möjligheter att bestämma löneökningarna även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Izabelle Nordfjell & Maja Suslin/TT
Izabelle Nordfjell & Maja Suslin/TT

De båda LO-förbunden Kommunal och Pappers beslutade häromdagen att lämna centralorganisationens samordning inför avtalsrörelsen.

För Kommunals del var det frågan om hur satsningarna på lågavlönade ska gå till, medan Pappers tidigare har flaggat för att man anser att deras industri tål fyra procents löneökning, vilket är långt mer än vad nivån brukar hamna på.

För dem som försvarar Industriavtalet – modellen där det är den konkurrensutsatta industrin som avgör löneökningarna för hela arbetsmarknaden, det så kallade märket – är det givetvis negativt.

– Vår linje är att det är bra om det finns en LO-samordning som omfattar alla. Nu blir samordningen lite svagare, men det hotar inte märkessättningen. Vi är trygga i att industrins parter kommer att klara att sätta märket, säger Martin Wästfelt, som är förhandlingschef på Unionen.

Unionen utgör tillsammans med Sveriges Ingenjörer och LO-förbunden IF Metall, Livs och GS de fack som tillsammans lägger fram krav på lönehöjningar inom industrin.

– Man ska komma ihåg att samordningen på LO-sidan spruckit tidigare. Jag har följt diskussionen om märket sedan 2008, den har alltid funnits men i år är tonläget något högre.

Finns det någonting som skulle kunna få märket att tappa sin normerande roll?
– En risk som man brukar peka på är att det blir fler sifferlösa avtal, det skulle kunna utmana märket. Märket förutsätter ju att det finns siffror i avtalen. Min uppfattning är dock att den trenden har stannat av något.

Det brukar ju anföras att Industriavtalet och märket har lett till reallöneökningar i över 20 års tid. Men de senaste åren har reallöneökningarna varit låga. Är det ett tecken på att facken gått med på för låga löneökningar?
– Nej, vi gjorde en nedväxling 2013. Det var medvetet utifrån att produktivitetsökningarna blivit lägre än de var under en viss period tidigare. Och samtidigt hade inte löneökningstakten i Europa återhämtat sig efter finanskrisen. Men trots nedväxlingen har vi haft reallöneökningar.

Konjunkturinstitutet pekade nyligen på att högre löneökningar än tidigare skulle vara förenligt med inflationsmålet på 2,0 procent. Samtidigt påpekar man att arbetslösheten skulle kunna hållas nere med hjälp av lägre lägstalöner. För Unionens del är det dock inget alternativ.

Läs mer: Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

– Vi utgår från inflationsmålet, men det är inte vårt jobb att lösa Riksbankens uppgift. Och vi köper inte idén om lägre lägstalöner. Då ska man dock veta att lägstalöner i Unionen inte är särskilt höga, säger Martin Wästfelt.

Sifferlösa avtal

Innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.