Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: ”Märket” fortfarande ohotat

Kommunals och Pappers avhopp gör LO-samordningen lite svagare. Men det påverkar inte den konkurrensutsatta industrins möjligheter att bestämma löneökningarna även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Izabelle Nordfjell & Maja Suslin/TT
Izabelle Nordfjell & Maja Suslin/TT

De båda LO-förbunden Kommunal och Pappers beslutade häromdagen att lämna centralorganisationens samordning inför avtalsrörelsen.

För Kommunals del var det frågan om hur satsningarna på lågavlönade ska gå till, medan Pappers tidigare har flaggat för att man anser att deras industri tål fyra procents löneökning, vilket är långt mer än vad nivån brukar hamna på.

För dem som försvarar Industriavtalet – modellen där det är den konkurrensutsatta industrin som avgör löneökningarna för hela arbetsmarknaden, det så kallade märket – är det givetvis negativt.

– Vår linje är att det är bra om det finns en LO-samordning som omfattar alla. Nu blir samordningen lite svagare, men det hotar inte märkessättningen. Vi är trygga i att industrins parter kommer att klara att sätta märket, säger Martin Wästfelt, som är förhandlingschef på Unionen.

Unionen utgör tillsammans med Sveriges Ingenjörer och LO-förbunden IF Metall, Livs och GS de fack som tillsammans lägger fram krav på lönehöjningar inom industrin.

– Man ska komma ihåg att samordningen på LO-sidan spruckit tidigare. Jag har följt diskussionen om märket sedan 2008, den har alltid funnits men i år är tonläget något högre.

Finns det någonting som skulle kunna få märket att tappa sin normerande roll?
– En risk som man brukar peka på är att det blir fler sifferlösa avtal, det skulle kunna utmana märket. Märket förutsätter ju att det finns siffror i avtalen. Min uppfattning är dock att den trenden har stannat av något.

Det brukar ju anföras att Industriavtalet och märket har lett till reallöneökningar i över 20 års tid. Men de senaste åren har reallöneökningarna varit låga. Är det ett tecken på att facken gått med på för låga löneökningar?
– Nej, vi gjorde en nedväxling 2013. Det var medvetet utifrån att produktivitetsökningarna blivit lägre än de var under en viss period tidigare. Och samtidigt hade inte löneökningstakten i Europa återhämtat sig efter finanskrisen. Men trots nedväxlingen har vi haft reallöneökningar.

Konjunkturinstitutet pekade nyligen på att högre löneökningar än tidigare skulle vara förenligt med inflationsmålet på 2,0 procent. Samtidigt påpekar man att arbetslösheten skulle kunna hållas nere med hjälp av lägre lägstalöner. För Unionens del är det dock inget alternativ.

Läs mer: Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

– Vi utgår från inflationsmålet, men det är inte vårt jobb att lösa Riksbankens uppgift. Och vi köper inte idén om lägre lägstalöner. Då ska man dock veta att lägstalöner i Unionen inte är särskilt höga, säger Martin Wästfelt.

Sifferlösa avtal

Innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken på SVT avblåst - avtal klart

Det blir ingen strejk på SVT. Under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens om ett nytt kollektivavtal. Det nya avtalet innehåller kortare arbetstid och övertidsersättning för deltidsanställda.
David Österberg Publicerad 23 april 2025, kl 14:53
Ingen strejk på SVT. PÅ bilden syns SVT:s fasad i Stockholm.
Det blir ingen strejk på Public service. Unionen och Medieföretagen kom överens om ett nytt kollektivavtal under onsdagen. Det innehåller kortare arbetstid och högre löner. Foto: Ola Rennstam.

Unionen hade varslat om strejk på SVT i Stockholm. Strejken skulle ha brutit ut klockan fem på fredag morgon. Men under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens – med hjälp av medling.

– Trots stark konfliktberedskap hos våra medlemmar är det alltid bra om vi kan lösa frågor vid förhandlingsbordet. Att vi lyckades gå i mål med förhandlingarna på Public Service är ett bevis på vad vi kan åstadkomma när vi står enade. Utan det engagemang som medlemmar och förtroendevalda har visat hade vi inte kunnat nå detta resultat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Högre lön och kortare arbetstid

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu efter långa förhandlingar lyckats få till.

– Det satt hårt inne men nu har vi kommit överens och är nöjda med att ha avtal på plats, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Det nya avtalet har ett totalt värde på 6,4 procent. Det innehåller också en dags arbetstidsförkortning per år som förläggs av arbetsgivaren och övertidsersättning för deltidsanställda.

Även arbetsgivarsidan är nöjd med det nya avtalet.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv har vi också fått till förbättringar i avtalet avseende förläggning av arbetstid samt utökade möjligheter till förläggning av kvälls- och nattjänstgöring, säger Sara Ejdeskog, Medeföretagens förhandlingsledare.

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubben på SVT. Klubben avböjer att kommentera.