Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga vill inte bli chefer

Unga akademiker är inte särskilt sugna på att bli chefer. Men de kan ändra sig ­– om man lockar dem på rätt sätt. Det visar en undersökning från Academic Work.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
För unga arbetstagare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn när de väljer arbetsgivare. Pressmaster/Colourbox

Hög lön och stort ansvar. Det är faktorer som ofta förknippas med en chefsroll. Men en ny undersökning bland drygt 7 000 studenter och akademiker i början av karriären, så kallade young professionals, visar att detta inte alls är något som lockar dem. När de fick rangordna vilka arbetsuppgifter som är mest intressanta kopplade till ledarskap hamnade i stället helt andra utmaningar i topp.

– Många arbetsgivare lockar med högre lön, förmåner och mer ansvar när de rekryterar nya chefer. Men det man helt enkelt behöver göra om man ska lyckas ersätta de 48 chefer som går i pension varje dag med nya, är att prata om sådant som målgruppen är intresserade av. Det vill säga att kunna vara med och påverka, bygga relationer, skapa team och bidra till utveckling i någon form, säger Julia Granström, Employer Branding Specialist på Academic Work.

Det finns en rad saker som de tillfrågade i undersökningen helst undviker när det gäller ledarskapet, som till exempel budgetansvar och svåra samtal med medarbetare. Men enligt Julia Granström handlar det inte om att de är curlade.

– Det är sant att det är en generation som ställer höga krav på arbetsgivarna, men det är inte en generation som förväntar sig att alla arbetsuppgifter ska vara spännande och roliga. Målgruppen vill ha ett större syfte och att arbetet i stort ska vara intressant.


När young professionals väljer arbetsgivare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn. Och avgörande för att kunna utvecklas är enligt dem en chef som ser, lyssnar och uppmärksammar sina medarbetare.

– Det finns en fördom i gruppen att chefer ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och att den personliga utvecklingen stannar av så fort man blir chef. Att man ägnar sig åt andras utveckling  i stället för den egna, men det är få av dagens chefer som håller med om det. Arbetsgivarna har mycket att vinna på att prata om vilka personliga utvecklingsmöjligheter en chefsposition skulle innebära, säger Julia Granström.

Om young professional attraction index (YPAI):

Academic Work har, tillsammans med Kantar Sifo, skapat ett mått på arbetsgivares attraktivitet bland studenter och akademiker i början av karriären. Drygt 7000 personer deltog i den svenska delen av studien 2019.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.