Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Löfven ber facket om hjälp

Lagen om anställningsskydd har svagheter – men turordningsreglerna är inte en av dem. Det säger statsminister Stefan Löfven som ber facken om hjälp för att den nya lagen ska bli bra.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas Hillergren/TT
Stefan Löfven talade under Unionen kongress. Andreas Hillergren/TT

När statsminister Stefan Löfven (S) gästtalade på Unionens kongress i Malmö under onsdagen tog han bland annat upp januariuppgörelsen, ett avtal som han inte ångrar.

– Jag står för överenskommelsen och är stolt över den. Det är vår skyldighet som politiker att ta hand om det valresultat som väljarna gett oss, vi stod upp för demokratin och visade att parlamentarismen fungerar även i ett besvärligt läge. Kärnan i avtalet är en politik som håller ihop Sverige, sade han.

En av punkterna i januariavtalet innebär att las, lagen om anställningsskydd, ska reformeras. En utredning har tillsatts, bland annat för att se över turordningsreglerna, men det är inte den problematiska delen med lagen enligt Stefan Löfven.

– Under min tid på IF Metall insåg vi att las inte är perfekt, den har några rejäla svagheter, men jag tycker inte att turordningsreglerna är en av dem. Det är inte de som hindrar utveckling eller försvårar för företagen.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Det hade kunnat bli ett helt annat regeringsalternativ och då hade det skett rejäla förändringar i lagen om anställningsskydd, utan tanke på att undvika godtyckliga uppsägningar och utan tanke på balans mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt Stefan Löfven behöver man nu fackens hjälp för att utredningen av las ska landa i något bra och kom därför med en uppmaning till Unionen:

– Hur ska en sådan lag utformas så att man kan titta på turordningsreglerna och samtidigt se till att parterna har samma styrkeförhållanden och att vi inte har godtyckliga uppsägningar? Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter har alla möjligheter att forma framtidens arbetsliv – ta den chansen.

Statsministern inledde sitt tal med att berätta om hur hemma han, som tidigare bas för IF Metall, känner sig i fackliga sammanhang.

– Det är en högtidsdag att vara på en facklig kongress. Jag känner att axlarna kryper ner och man blir lite mer avslappnad. Jag känner en stor respekt för alla er här som lägger ner så mycket tid och energi på att göra det bättre för era arbetskamrater.

Han lyfte fram Unionen som ett föredöme och en röst som behövs i samhällsdebatten. Inte minst inför framtidens teknikutveckling.

– Om inte facken är starka kommer förändringen att ske på bekostnad av den enskilde. Nu är det 100 år sedan åtta timmars arbetsdag blev lag, ändå kan jag föreställa mig att många av Unionens medlemmar jobbar betydligt mer än så i dag.

Den röda tråden i Löfvens tal var de stora utmaningar som Sverige står inför och han nämnde bland annat klimatet, kriminaliteten, äldreomsorgen, skolorna och möjligheten att leva på landsbygden. Enligt statsministern upplever många i landet att samhället har dragit sig tillbaka.

– Förtroendet för att samhället finns där när jag behöver det finns inte längre på samma sätt, det är inte samma grundmurade tillit som förr. Demokratin har lämnat över för mycket till marknaden när det gäller exempelvis skola, sjukvård och hemtjänst.

– Den svenska modellen är att jag utbildar mig, gör mig anställningsbar, jobbar och betalar skatt – jag gör min plikt. Men då vet jag också att den dag jag blir arbetslös, mina föräldrar blir gamla eller mitt barn blir sjukt så finns hela samhället där och ställer upp.

”Ett Unionen – tillsammans i framtidens arbetsliv”. Det är förbundets nya ledord och det var också ett budskap som statsministern tog fasta på. Enligt honom kan de stora samhällsutmaningarna bara lösas gemensamt.

– Vi har rejäla utmaningar men också gigantiska möjligheter. Men det bygger på att vi skapar ett starkare samhälle och vi inte lämnar framtiden till marknaden eller ödet. Vi kan besegra mycket mörker om vi fortsätter att arbeta tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se