Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Löfven ber facket om hjälp

Lagen om anställningsskydd har svagheter – men turordningsreglerna är inte en av dem. Det säger statsminister Stefan Löfven som ber facken om hjälp för att den nya lagen ska bli bra.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas Hillergren/TT
Stefan Löfven talade under Unionen kongress. Andreas Hillergren/TT

När statsminister Stefan Löfven (S) gästtalade på Unionens kongress i Malmö under onsdagen tog han bland annat upp januariuppgörelsen, ett avtal som han inte ångrar.

– Jag står för överenskommelsen och är stolt över den. Det är vår skyldighet som politiker att ta hand om det valresultat som väljarna gett oss, vi stod upp för demokratin och visade att parlamentarismen fungerar även i ett besvärligt läge. Kärnan i avtalet är en politik som håller ihop Sverige, sade han.

En av punkterna i januariavtalet innebär att las, lagen om anställningsskydd, ska reformeras. En utredning har tillsatts, bland annat för att se över turordningsreglerna, men det är inte den problematiska delen med lagen enligt Stefan Löfven.

– Under min tid på IF Metall insåg vi att las inte är perfekt, den har några rejäla svagheter, men jag tycker inte att turordningsreglerna är en av dem. Det är inte de som hindrar utveckling eller försvårar för företagen.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Det hade kunnat bli ett helt annat regeringsalternativ och då hade det skett rejäla förändringar i lagen om anställningsskydd, utan tanke på att undvika godtyckliga uppsägningar och utan tanke på balans mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt Stefan Löfven behöver man nu fackens hjälp för att utredningen av las ska landa i något bra och kom därför med en uppmaning till Unionen:

– Hur ska en sådan lag utformas så att man kan titta på turordningsreglerna och samtidigt se till att parterna har samma styrkeförhållanden och att vi inte har godtyckliga uppsägningar? Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter har alla möjligheter att forma framtidens arbetsliv – ta den chansen.

Statsministern inledde sitt tal med att berätta om hur hemma han, som tidigare bas för IF Metall, känner sig i fackliga sammanhang.

– Det är en högtidsdag att vara på en facklig kongress. Jag känner att axlarna kryper ner och man blir lite mer avslappnad. Jag känner en stor respekt för alla er här som lägger ner så mycket tid och energi på att göra det bättre för era arbetskamrater.

Han lyfte fram Unionen som ett föredöme och en röst som behövs i samhällsdebatten. Inte minst inför framtidens teknikutveckling.

– Om inte facken är starka kommer förändringen att ske på bekostnad av den enskilde. Nu är det 100 år sedan åtta timmars arbetsdag blev lag, ändå kan jag föreställa mig att många av Unionens medlemmar jobbar betydligt mer än så i dag.

Den röda tråden i Löfvens tal var de stora utmaningar som Sverige står inför och han nämnde bland annat klimatet, kriminaliteten, äldreomsorgen, skolorna och möjligheten att leva på landsbygden. Enligt statsministern upplever många i landet att samhället har dragit sig tillbaka.

– Förtroendet för att samhället finns där när jag behöver det finns inte längre på samma sätt, det är inte samma grundmurade tillit som förr. Demokratin har lämnat över för mycket till marknaden när det gäller exempelvis skola, sjukvård och hemtjänst.

– Den svenska modellen är att jag utbildar mig, gör mig anställningsbar, jobbar och betalar skatt – jag gör min plikt. Men då vet jag också att den dag jag blir arbetslös, mina föräldrar blir gamla eller mitt barn blir sjukt så finns hela samhället där och ställer upp.

”Ett Unionen – tillsammans i framtidens arbetsliv”. Det är förbundets nya ledord och det var också ett budskap som statsministern tog fasta på. Enligt honom kan de stora samhällsutmaningarna bara lösas gemensamt.

– Vi har rejäla utmaningar men också gigantiska möjligheter. Men det bygger på att vi skapar ett starkare samhälle och vi inte lämnar framtiden till marknaden eller ödet. Vi kan besegra mycket mörker om vi fortsätter att arbeta tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.