Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Logiskt beslut av Volvo och Geely"

Att Volvo Cars och Geely vill starta ett gemensamt motorföretag för förbränningsmotorer är helt logiskt. Det menar fordonsexperten Martin Sköld, som dock ser det som en utmaning för varumärkena att fortsatt ha olika identitet.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Volvo Cars fabrik i Chengdu, Kina. Karin Olander / TT

Volvo Cars och dess ägare, kinesiska Geely, har meddelat att man vill starta ett nytt bolag där båda företagens fortsatta utveckling och produktion av traditionella förbränningsmotorer ska ske. Det för att man mer ska kunna fokusera på att tillverka rena elbilar.

Om det nya bolagets huvudkontor kommer ligga i Sverige eller i Kina är ännu okänt.

Av de cirka 8 000 anställda som enligt planerna ska jobba i det nya motorföretaget jobbar i dag runt 3 000 på Volvo Cars. Enligt bolagsledningarna ska omstruktureringen inte innebära några uppsägningar.

Kollega har sökt Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars, utan resultat. Men enligt DN har fackklubbarna på Volvo Cars i grunden inget emot att det skapas en särskild avdelning för utveckling och tillverkning av förbränningsmotorer. Dock känner de sig mer tveksamma när det gäller sammanslagningen med Geelys motsvarighet. Därför har facken nu beslutat att ta in en löntagarkonsult för att reda ut vad affären innebär.

Fordonsexperten Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, anser att planerna på ett nytt motorföretag är ett logiskt steg i och med den elektrifiering som sker inom bilindustrin.

– Det är ett väl beprövat sätt att hantera en sådan här situation. Alltså att man i en industriell grupp, där det finns fler varumärken som är sina egna företag, försöker använda lösningar, teknik och så vidare, mellan ett antal av de här varumärkena. Så har bland annat bilbranschen fungerat länge, just för att man vill hitta synergi, där man kan spara kostnader genom att samutnyttja resurser. Och det är ju också incitamentet bakom Volvos och Geelys önskemål.

Vilka risker finns?
– Utmaningen är att säkerställa att varumärkena fortsätter ha olika identitet, alltså att de uppför sig på ett sätt som är typiskt för respektive varumärke, så att man inte tappar kunder. Det man kan göra genom att ha en generell motor och sedan låta ingenjörerna på respektive företag anpassa motorn på ett sätt som är typiskt för Volvo på ena sidan och för Geely på den andra.

Kan du mer konkret säga vad man behöver göra i det här fallet?
– Nej, för då måste man vara i de här företagen och klart veta hur kunderna uppfattar och uppskattar ens varumärke, hur de tänker sig att en motor ska uppföra sig, kännas och upplevas.

Ska de anställda vara oroliga för jobben?
– Det är ju ännu inte känt var man fysiskt kommer lägga den här verksamheten, så det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka jobben. Men man kan ju ändå konstatera att Volvo är det varumärke av de här två som har den långa historiken, som har ett mycket längre utvecklingskunnande och så vidare när det gäller förbränningsmotorer. Så där har man säkert ett försprång, säger Martin Sköld.

– När det gäller elektrifieringen är det svårare att avgöra vad som kommer att hända framöver. Jag skulle kunna säga att Kina som land ligger före Sverige och Europa när det gäller batteriteknik och forskning kring det. Men det är en senare fråga, som man ju inte har diskuterat ännu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.