Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Logiskt beslut av Volvo och Geely"

Att Volvo Cars och Geely vill starta ett gemensamt motorföretag för förbränningsmotorer är helt logiskt. Det menar fordonsexperten Martin Sköld, som dock ser det som en utmaning för varumärkena att fortsatt ha olika identitet.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Volvo Cars fabrik i Chengdu, Kina. Karin Olander / TT

Volvo Cars och dess ägare, kinesiska Geely, har meddelat att man vill starta ett nytt bolag där båda företagens fortsatta utveckling och produktion av traditionella förbränningsmotorer ska ske. Det för att man mer ska kunna fokusera på att tillverka rena elbilar.

Om det nya bolagets huvudkontor kommer ligga i Sverige eller i Kina är ännu okänt.

Av de cirka 8 000 anställda som enligt planerna ska jobba i det nya motorföretaget jobbar i dag runt 3 000 på Volvo Cars. Enligt bolagsledningarna ska omstruktureringen inte innebära några uppsägningar.

Kollega har sökt Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars, utan resultat. Men enligt DN har fackklubbarna på Volvo Cars i grunden inget emot att det skapas en särskild avdelning för utveckling och tillverkning av förbränningsmotorer. Dock känner de sig mer tveksamma när det gäller sammanslagningen med Geelys motsvarighet. Därför har facken nu beslutat att ta in en löntagarkonsult för att reda ut vad affären innebär.

Fordonsexperten Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, anser att planerna på ett nytt motorföretag är ett logiskt steg i och med den elektrifiering som sker inom bilindustrin.

– Det är ett väl beprövat sätt att hantera en sådan här situation. Alltså att man i en industriell grupp, där det finns fler varumärken som är sina egna företag, försöker använda lösningar, teknik och så vidare, mellan ett antal av de här varumärkena. Så har bland annat bilbranschen fungerat länge, just för att man vill hitta synergi, där man kan spara kostnader genom att samutnyttja resurser. Och det är ju också incitamentet bakom Volvos och Geelys önskemål.

Vilka risker finns?
– Utmaningen är att säkerställa att varumärkena fortsätter ha olika identitet, alltså att de uppför sig på ett sätt som är typiskt för respektive varumärke, så att man inte tappar kunder. Det man kan göra genom att ha en generell motor och sedan låta ingenjörerna på respektive företag anpassa motorn på ett sätt som är typiskt för Volvo på ena sidan och för Geely på den andra.

Kan du mer konkret säga vad man behöver göra i det här fallet?
– Nej, för då måste man vara i de här företagen och klart veta hur kunderna uppfattar och uppskattar ens varumärke, hur de tänker sig att en motor ska uppföra sig, kännas och upplevas.

Ska de anställda vara oroliga för jobben?
– Det är ju ännu inte känt var man fysiskt kommer lägga den här verksamheten, så det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka jobben. Men man kan ju ändå konstatera att Volvo är det varumärke av de här två som har den långa historiken, som har ett mycket längre utvecklingskunnande och så vidare när det gäller förbränningsmotorer. Så där har man säkert ett försprång, säger Martin Sköld.

– När det gäller elektrifieringen är det svårare att avgöra vad som kommer att hända framöver. Jag skulle kunna säga att Kina som land ligger före Sverige och Europa när det gäller batteriteknik och forskning kring det. Men det är en senare fråga, som man ju inte har diskuterat ännu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.