Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Logiskt beslut av Volvo och Geely"

Att Volvo Cars och Geely vill starta ett gemensamt motorföretag för förbränningsmotorer är helt logiskt. Det menar fordonsexperten Martin Sköld, som dock ser det som en utmaning för varumärkena att fortsatt ha olika identitet.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Volvo Cars fabrik i Chengdu, Kina. Karin Olander / TT

Volvo Cars och dess ägare, kinesiska Geely, har meddelat att man vill starta ett nytt bolag där båda företagens fortsatta utveckling och produktion av traditionella förbränningsmotorer ska ske. Det för att man mer ska kunna fokusera på att tillverka rena elbilar.

Om det nya bolagets huvudkontor kommer ligga i Sverige eller i Kina är ännu okänt.

Av de cirka 8 000 anställda som enligt planerna ska jobba i det nya motorföretaget jobbar i dag runt 3 000 på Volvo Cars. Enligt bolagsledningarna ska omstruktureringen inte innebära några uppsägningar.

Kollega har sökt Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars, utan resultat. Men enligt DN har fackklubbarna på Volvo Cars i grunden inget emot att det skapas en särskild avdelning för utveckling och tillverkning av förbränningsmotorer. Dock känner de sig mer tveksamma när det gäller sammanslagningen med Geelys motsvarighet. Därför har facken nu beslutat att ta in en löntagarkonsult för att reda ut vad affären innebär.

Fordonsexperten Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, anser att planerna på ett nytt motorföretag är ett logiskt steg i och med den elektrifiering som sker inom bilindustrin.

– Det är ett väl beprövat sätt att hantera en sådan här situation. Alltså att man i en industriell grupp, där det finns fler varumärken som är sina egna företag, försöker använda lösningar, teknik och så vidare, mellan ett antal av de här varumärkena. Så har bland annat bilbranschen fungerat länge, just för att man vill hitta synergi, där man kan spara kostnader genom att samutnyttja resurser. Och det är ju också incitamentet bakom Volvos och Geelys önskemål.

Vilka risker finns?
– Utmaningen är att säkerställa att varumärkena fortsätter ha olika identitet, alltså att de uppför sig på ett sätt som är typiskt för respektive varumärke, så att man inte tappar kunder. Det man kan göra genom att ha en generell motor och sedan låta ingenjörerna på respektive företag anpassa motorn på ett sätt som är typiskt för Volvo på ena sidan och för Geely på den andra.

Kan du mer konkret säga vad man behöver göra i det här fallet?
– Nej, för då måste man vara i de här företagen och klart veta hur kunderna uppfattar och uppskattar ens varumärke, hur de tänker sig att en motor ska uppföra sig, kännas och upplevas.

Ska de anställda vara oroliga för jobben?
– Det är ju ännu inte känt var man fysiskt kommer lägga den här verksamheten, så det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka jobben. Men man kan ju ändå konstatera att Volvo är det varumärke av de här två som har den långa historiken, som har ett mycket längre utvecklingskunnande och så vidare när det gäller förbränningsmotorer. Så där har man säkert ett försprång, säger Martin Sköld.

– När det gäller elektrifieringen är det svårare att avgöra vad som kommer att hända framöver. Jag skulle kunna säga att Kina som land ligger före Sverige och Europa när det gäller batteriteknik och forskning kring det. Men det är en senare fråga, som man ju inte har diskuterat ännu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.