I dag är kvinnor sjukskrivna i nästan dubbelt så hög grad som män, en skillnad som vuxit sedan 1980-talet. Då läkaren har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen och Försäkringskassan i de flesta fall går på läkarens bedömning när det kommer till ersättning, har Riksrevisionen tittat närmare på om det finns några oskäliga skillnader i hur läkare väljer att sjukskriva män och kvinnor, och vilken konsekvens det får på sjukförsäkringen i stort.
Granskningen visar tydliga skillnader. Till exempel sjukskrivs kvinnor som har diagnostiserats med en lindrig eller medelsvår psykisk sjukdom 30 procent mer än män med samma diagnos. Skillnaden är allra störst bland patienter som är mellan 31 och 40 år, är högutbildade, inte har barn och har god inkomst. Ingenting i resultaten tyder på att kvinnor skulle ha en sämre hälsa än män eller att branscherna de jobbar i skulle kunna vara en orsak till sjukskrivningen.
Rapporten föreslår en rad förklaringar till de skeva siffrorna. En möjlig orsak skulle kunna vara att kvinnor i genomsnitt är mer öppna för att vara sjukskrivna än män, som i sin tur föredrar annan behandling. Normer bland läkare kan vara en annan förklaring. En tredje att vårdgivare underskattar mäns nedsättning i arbetsförmåga och inte förmår fånga upp signaler om ohälsa på samma sätt som för kvinnor.
Riksrevisionen ger regeringen en rad rekommendationer för att få bukt med den ojämställda sjukskrivningsprocessen. Bland annat föreslår man att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygen för män och kvinnor på olika vårdgivarenheter. Med bättre uppföljning hoppas man kunna hitta systematiska skillnader. Ett annat förslag är att tillsätta en utredning som ska titta på hur läkarintygen kan bli mer enhetliga och hålla högre kvalitet. Man ska också undersöka förutsättningarna för en regel som innebär att beslut om förlängningar av sjukskrivningar som pågått under en längre tid ska fattas av en läkare eller läkarteam med särskilda försäkringsmedicinska kunskaper.
Om rapporten
I urvalet ingår cirka 60 000 individer i Skånes län som mellan 2010 och 2016 uppsökte läkare och då diagnosticerades med antingen lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, eller med smärtproblematik och mottog behandling för det.
