Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slut på strid om stöld

Stal säljledaren 90 000 kronor ur dagskassan eller inte? Det kommer vi aldrig få svar på. Mannen och den stora matvarukedjan har nu nått en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

I början av oktober 2018 försvann två värdepåsar med kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholm till ett värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stölden och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa. Säljledaren själv förnekade brott och att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna.

Läs mer: Krävs på skadestånd efter stöld

I mars stämde Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd och krävde 150 000 kronor i skadestånd. Och sex månader senare svarade arbetsgivarsidan med att stämma säljledaren och krävde att han betalade tillbaka de 90 000 kronorna som saknas. Enligt Unionen fanns det dock brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

Läs mer: Sparkad för stöld - Unionen stämmer matkedja

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte varit någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, sade Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, till Kollega i september.

Polisanmälan, som matkedjan gjorde, lades ner och stölden prövades aldrig i tingsrätten. Och om säljledaren gjort sig skyldig till stöld eller inte kommer inte heller att prövas i Arbetsdomstolen. Nyligen avskrevs nämligen båda målen eftersom parterna enats om en överenskommelse.

– Vi har träffat en förlikning, säger Björn Alquist.

Han vill inte kommentera innehållet i uppgörelsen eller vad medlemmen har för åsikt om det parterna enades om.

– Jag tror inte att någon av parterna var riktigt nöjd när de gick därifrån, men att det var skönt att få ett avslut på det här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen