Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slut på strid om stöld

Stal säljledaren 90 000 kronor ur dagskassan eller inte? Det kommer vi aldrig få svar på. Mannen och den stora matvarukedjan har nu nått en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

I början av oktober 2018 försvann två värdepåsar med kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholm till ett värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stölden och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa. Säljledaren själv förnekade brott och att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna.

Läs mer: Krävs på skadestånd efter stöld

I mars stämde Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd och krävde 150 000 kronor i skadestånd. Och sex månader senare svarade arbetsgivarsidan med att stämma säljledaren och krävde att han betalade tillbaka de 90 000 kronorna som saknas. Enligt Unionen fanns det dock brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

Läs mer: Sparkad för stöld - Unionen stämmer matkedja

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte varit någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, sade Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, till Kollega i september.

Polisanmälan, som matkedjan gjorde, lades ner och stölden prövades aldrig i tingsrätten. Och om säljledaren gjort sig skyldig till stöld eller inte kommer inte heller att prövas i Arbetsdomstolen. Nyligen avskrevs nämligen båda målen eftersom parterna enats om en överenskommelse.

– Vi har träffat en förlikning, säger Björn Alquist.

Han vill inte kommentera innehållet i uppgörelsen eller vad medlemmen har för åsikt om det parterna enades om.

– Jag tror inte att någon av parterna var riktigt nöjd när de gick därifrån, men att det var skönt att få ett avslut på det här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.