Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inga signaler på neddragningar

Ericsson har brutit mot den amerikanska korruptionslagen och räknar med stora bötesbelopp. Men facket har inte fått några signaler om att det kan bli aktuellt med personalneddragningar för att finansiera företagsboten.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Johan Nilsson / TT

Redan 2013 började den amerikanska finansinspektionen SEC och USA:s justitiedepartement att utreda korruptionsmisstankar mot Ericsson. Telekomjätten ska bland annat ha använt mutor för att vinna kontrakt i Asien, Mellanöstern och Östafrika.

Bolaget har erkänt att mutaffärer har förekommit och räknar med företagsböter på 12 miljarder kronor. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet motsvarar företagsboten nästan hela bolagets årsvinst 2013.

– Vd Börje Ekholm har uttryckt att det här kommer att kosta. 12 miljarder kronor är en summa som har ansetts vara rimlig. Den kan bli lägre, men den kan också stiga något, säger Cornelia Gallerydh, Unionens koncernfackliga förhandlare på företaget.

Hon har inte fått uppfattningen att bötesbeloppet ska finansieras med personalnedskärningar.

– Det finns aldrig några garantier för något i dagens samhälle. Men ingen har uttryckt att neddragningar skulle tvingas fram när det gäller personal. Det här är en gammal känd historia. Det låter som att ledningen har tagit höjd för att kunna betala bötesbeloppet.

Cornelia Gallerydh har heller inte märkt att personalen känner oro för sina jobb.

– De är snarare lättade över att slutet på den här affären börjar närma sig. När jag pratar med medlemmarna får jag inte uppfattningen att de oroar sig för framtiden.

Men står det mellan att sänka aktieägarnas utdelning och minska personalstyrkan är hon tydlig med att det inte är de anställda som ska betala.

– Anställningstryggheten är det viktigaste. Jag hoppas att vi är kapabla att ta den kostnaden utan några förfärliga åtgärder. Aktieägarna kan få mer pengar när det går bra. Blir man av med jobbet påverkar det ju inte bara en själv.

Ericsson har 12 000 anställda i Sverige, varav ungefär 4 500 är medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.