Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inga signaler på neddragningar

Ericsson har brutit mot den amerikanska korruptionslagen och räknar med stora bötesbelopp. Men facket har inte fått några signaler om att det kan bli aktuellt med personalneddragningar för att finansiera företagsboten.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Johan Nilsson / TT

Redan 2013 började den amerikanska finansinspektionen SEC och USA:s justitiedepartement att utreda korruptionsmisstankar mot Ericsson. Telekomjätten ska bland annat ha använt mutor för att vinna kontrakt i Asien, Mellanöstern och Östafrika.

Bolaget har erkänt att mutaffärer har förekommit och räknar med företagsböter på 12 miljarder kronor. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet motsvarar företagsboten nästan hela bolagets årsvinst 2013.

– Vd Börje Ekholm har uttryckt att det här kommer att kosta. 12 miljarder kronor är en summa som har ansetts vara rimlig. Den kan bli lägre, men den kan också stiga något, säger Cornelia Gallerydh, Unionens koncernfackliga förhandlare på företaget.

Hon har inte fått uppfattningen att bötesbeloppet ska finansieras med personalnedskärningar.

– Det finns aldrig några garantier för något i dagens samhälle. Men ingen har uttryckt att neddragningar skulle tvingas fram när det gäller personal. Det här är en gammal känd historia. Det låter som att ledningen har tagit höjd för att kunna betala bötesbeloppet.

Cornelia Gallerydh har heller inte märkt att personalen känner oro för sina jobb.

– De är snarare lättade över att slutet på den här affären börjar närma sig. När jag pratar med medlemmarna får jag inte uppfattningen att de oroar sig för framtiden.

Men står det mellan att sänka aktieägarnas utdelning och minska personalstyrkan är hon tydlig med att det inte är de anställda som ska betala.

– Anställningstryggheten är det viktigaste. Jag hoppas att vi är kapabla att ta den kostnaden utan några förfärliga åtgärder. Aktieägarna kan få mer pengar när det går bra. Blir man av med jobbet påverkar det ju inte bara en själv.

Ericsson har 12 000 anställda i Sverige, varav ungefär 4 500 är medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.