Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fler vinterpendlar med cykel

Runt trettio kommuner använder sopsaltning för att hålla cykelvägar fria från is och snö. Nu visar en studie att metoden kan öka vintercyklandet och minska olyckorna.
David Österberg Publicerad
Fler vinterpendlar med cykel
Sopsaltning gör cykelbanor mindre hala vilket gör att fler cyklar. Fler vinterpendlar med cykel

De senaste åren har sopsaltning blivit en vanlig metod för att få bort snö och is från cykelvägar. Maskinen sopar först bort snön och saltar sedan för att hålla vägen fri från is. Tanken är att förbättra vinterväghållningen jämfört med traditionell plogning och sandning.

Ett trettiotal kommuner från norr till söder använder metoden. Förhoppningen är att minska antalet halkolyckor och få fler att cykla även vintertid. Nu visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att sopsaltning förmodligen har den effekten. Forskarna har analyserat cykelflödesmätningar och olycksdata i Stockholm och kommit fram till att fler väljer cykeln om de kan trampa längs en sopsaltad väg.

Halkolyckorna har också blivit färre om man räknar olyckor per cyklist. När sopsaltningen infördes fanns vissa farhågor för att olyckorna skulle bli fler. Anledningen till det skulle vara att cyklisterna kör fortare om det är barmark och sedan överraskas av fläckvis halka, men så verkar det alltså inte ha blivit.

Största vinsterna med sopsaltning är enligt rapporten ökad framkomlighet och komfort. Metoden kan ge stora restidsvinster för cyklister.  

Att sopsalta är dyrare än traditionell plogning. 2016 räknade ett företag på vad det skulle kosta att sopsalta Göteborgs samtliga cykelbanor och kom fram till att det var nästan tre gånger dyrare. Analysen visade dock att hälso- och bekvämlighetsvinster ändå skulle göra sopsaltningen samhällsekonomiskt lönsam.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket