De senaste åren har sopsaltning blivit en vanlig metod för att få bort snö och is från cykelvägar. Maskinen sopar först bort snön och saltar sedan för att hålla vägen fri från is. Tanken är att förbättra vinterväghållningen jämfört med traditionell plogning och sandning.
Ett trettiotal kommuner från norr till söder använder metoden. Förhoppningen är att minska antalet halkolyckor och få fler att cykla även vintertid. Nu visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att sopsaltning förmodligen har den effekten. Forskarna har analyserat cykelflödesmätningar och olycksdata i Stockholm och kommit fram till att fler väljer cykeln om de kan trampa längs en sopsaltad väg.
Halkolyckorna har också blivit färre om man räknar olyckor per cyklist. När sopsaltningen infördes fanns vissa farhågor för att olyckorna skulle bli fler. Anledningen till det skulle vara att cyklisterna kör fortare om det är barmark och sedan överraskas av fläckvis halka, men så verkar det alltså inte ha blivit.
Största vinsterna med sopsaltning är enligt rapporten ökad framkomlighet och komfort. Metoden kan ge stora restidsvinster för cyklister.
Att sopsalta är dyrare än traditionell plogning. 2016 räknade ett företag på vad det skulle kosta att sopsalta Göteborgs samtliga cykelbanor och kom fram till att det var nästan tre gånger dyrare. Analysen visade dock att hälso- och bekvämlighetsvinster ändå skulle göra sopsaltningen samhällsekonomiskt lönsam.
