Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Delade säng med kollega - fick sparken

Mannen delade säng med en kvinnlig kollega under en konferensresa. Kort därpå fick han sparken för sexuella trakasserier. Själv nekar han till anklagelserna och nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Mannen delade säng med en kvinnlig kollega under en konferens. Colourbox

Varje år åker Stockholmsföretaget på en konferensresa till fjällen – under tre dagar ägnar man sig åt teambuilding, skidåkning och fest. Konsultföretaget köper in alkoholen och sedan betalar medarbetarna en klumpsumma för drycken.

På årets fjällresa deltog ett 30-tal medarbetare och två gruppchefer som redan före avfärd hade delats upp i olika stugor. En Unionenmedlem, som arbetat på bolaget i fyra år, tilldelades det hus som betraktades som ”partystugan”. Eftersom han och en kvinnlig kollega ville prioritera en god natts sömn framför fest bestämde de sig för att sova i stugans enda tvåbäddsrum.

Väl på plats insåg de att rummet inte hade två separata bäddar, utan en dubbelsäng. Trots detta valde de att övernatta i den. På natten vaknade mannen, enligt honom själv, av att han låg tätt intill sin kollega och hade handen på hennes mage. Han tyckte att detta var pinsamt och vände sig snabbt mot väggen och somnade om.

Dagen därpå var den kvinnliga kollegan reserverad gentemot honom och han bad därför om ursäkt för att han hade lagt handen på hennes mage. Efter ytterligare en natt packade kvinnan ihop sina saker och uppgav att hon inte längre ville dela rum med honom.

Veckan efter fjällresan blev mannen kallad till ett möte med sin chef. Han informerades om att det kommit in en anmälan om sexuella trakasserier och han fick redogöra för händelseförloppet. En vecka senare meddelade bolaget att man avskedade honom.

Unionen anser inte att det som läggs mannen till last är tillräckligt för ett avsked och har nu stämt konsultföretaget i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd Förbundet kräver 150 000 kronor i skadestånd.

– Avsked är det starkaste verktyg som en arbetsgivare har och mot bakgrund av den redogörelse som framkommit finns det inte laglig grund för ett avskedande. Men vi får se vad arbetsgivaren för fram i sitt svaromål, under de tidigare förhandlingarna har det funnits olika bilder av vad som hänt, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hon påpekar att resan, med teambuilding på dagen och fest på kvällen, har arrangerats av arbetsgivaren.

– Individen har absolut ett ansvar men under en resa där det dricks alkohol och man även är där för att jobba har arbetsgivaren ansvaret att upprätthålla en ram så att det blir en behaglig situation för alla medverkande, säger Cecilia Arklid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.