Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Den som anställer vill såklart hitta den person som är bäst lämpad för jobbet. Men risken finns att rekryteringsprocessen påverkas av fördomar och att kandidater väljs bort på grund av kön och etnicitet - eller på grund av hur de beter sig på intervjun.
Flera företag använder sig därför av olika metoder för att minska risken för att fördomar styr rekryteringen. Det kan till exempel handla om att be om cv:n utan namn och ålder eller att ställa exakt samma frågor till alla kandidater.
Ytterligare ett sätt kan vara att låta en robot sköta intervjuerna. Rekryteringsfirman TNG har, tillsammans med Furhat robotics, utvecklat roboten Tengai. En intervju med Tengai tar mellan 15 och 18 minuter och alla kandidater får samma frågor. Roboten har ett människoliknande ansikte och kan le, nicka, luta på huvudet och humma.
Tengai spelar in intervjuerna och skriver ut dem och kan också hjälpa till med att värdera kandidaternas svar. Enligt TNG innebär robotintervjuerna att rekryteringen blir mindre fördomsfull. Tengai bryr sig till exempel inte om hur någon hälsar, pratar eller ser ut.
Roboten är fortfarande under utveckling och under hösten ska den testas av psykologen och forskaren Anders Sjöberg. Han ska bland annat undersöka Tengais intervjumetodik och intervjuresultat.
Enligt ett pressmeddelande är han skeptisk till AI-försök som syftar till att återskapa mänskliga förmågor.
– Men Tengai är det första seriösa försöket jag stött på där projektgruppen är öppen för att vetenskapligt granska både validitet och användbarhet i urvalsprocessen, säger han.
Hur väl Tengai lyckas återstår att se. Intresset bland chefer och HR-specialister att använda sig av robotar i rekryteringen tycks i alla fall vara stort – åtminstone på sikt. 43 procent kan tänka sig att använda en robot inom två år, 19 procent inom ett år och 11 procent inom sex månader.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz