Samtidigt som Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet varslade om en ökande arbetslöshet konstaterade Konjunkturinstitutet nyligen att den svenska ekonomin har bromsat in oväntat snabbt.
Det är fakta som arbetsgivarna skulle kunna nyttja i avtalsrörelsen som argument för att hålla nere löneökningarna.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, vill inte föregripa processen med att ta fram kraven inför förhandlingarna, men menar att det finns all anledning att följa utvecklingen noga.
– Tittar man på Unionens prognos från i våras visar den på lägre tillväxt i år, men att det vänder uppåt nästa. En av de risker som pekas på i prognosen var dock ett handelskrig mellan USA och Kina. Något som självfallet kommer att påverka förutsättningarna, säger han.
– Innan vi ställer våra krav så gör vi ordentliga analyser. Dels gör ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, IER, en analys och så gör ekonomerna på de olika förbunden i Facken inom industrin en ekonomisk bedömning.
IER består av fyra ekonomer som inte är anställda i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer, som lämnar utlåtande om ekonomin på uppdrag av industrins parter. En ny rapport väntar under hösten.
Läs också: Allt tuffare få till ökande reallöner
Enligt Niklas Hjert handlar inte avtalsrörelsen i första hand om att ”vinna”, med innebörd att man får till ett avtal som är bra just för den ena parten.
– För oss är det viktigt att hitta en långsiktigt hållbar nivå som är bra för både de anställda och företagen. Ska lönerna kunna fortsätta att öka och villkoren förbättras måste företagen vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.
Som ett led i arbetet att få samsyn mellan arbetsgivare och fack har parterna också sedan flera år ett samarbete mellan ekonomerna från de arbetsgivare och fack som anslutit sig till industriavtalet, däribland Unionen.
Med tanke på den ekonomiska osäkerheten, kan det bli aktuellt med korta avtal?
– Fördelen med långa avtal är att de skapar utrymme att jobba med andra frågor under avtalsperioden både lokalt på arbetsplatserna och centralt. Under den här avtalsperioden har vi t ex träffat avtal om etableringsjobb. Korta avtal kan vara nödvändiga när arbetsgivarna och vi har olika syn på den framtida konjunkturen eller när den anses svårbedömd. Samtidigt kan det vara bra med långa avtal i oroliga tider för att skapa stabila förutsättningar, säger Niklas Hjert.
– Men det viktigaste är ändå avtalens innehåll, inte deras längd.
