Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen välkomnar minskad övertid

Övertiden på svenska arbetsplatser minskar kraftigt. Ett tecken på kommande personalneddragningar och att de goda tiderna är över, enligt arbetsgivarna. Unionen gör en annan bedömning och anser att minskningen är positiv.
Ola Rennstam Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Varje vecka arbetar landets privatanställda tjänstemän 1,5 miljoner övertidstimmar, enligt statistik från Unionen. Janerik Henriksson/TT

Det samlade övertidsuttaget har minskat med närmare 15 procent, enligt SCB-statistik mätt som antal övertidstimmar under en vecka, andra kvartalet 2019 jämfört med samma tid i fjol. På två år är nedgången över 20 procent.

Enligt Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, är det minskade övertidsuttaget ett konkret exempel på att de goda tiderna är över för den här gången och att neddragningar av personalstyrkan står för dörren.

– Vi är på väg in i en djupare lågkonjunktur.  När det vänder ned brukar det bli kraftigare än vad man tror, säger han till TT.

Unionens ordförande Martin Linder ser inga signaler om kommande sparpaket. Tvärtom välkomnar han utvecklingen att övertiden minskar.

– Det är viktigt att man tittar på utgångsläget. Situationen för Unionens medlemmar är extremt pressad; privatanställda tjänstemän i Sverige arbetar 1,5 miljoner övertidstimmar i veckan och 40 procent måste till exempel arbeta på ledighet och helger för att hinna med sina jobb. Utifrån den utgångspunkten är det något positivt att övertidsarbetet minskar, säger han.

Temperaturen skruvas nu upp inför den stundande avtalsrörelsen. Och som ett led i detta målar arbetsgivarna upp dystra framtidsutsikter, medan facken är mer optimistiska.

– Så här drygt 7 månader innan nya centrala kollektivavtal ska tecknas tolkar arbetsgivarna SCB:s siffror, precis som nästan allt annat, som en intäkt för att det är krisläge och att vi därmed se till att vi har så låga löneökningar som möjligt, säger Martin Linder.

– Arbetsgivarnas slutats att ett minskat övertidsarbete skulle innebär att vanliga löntagare ska få reallönesänkningar känns helt absurd. Det kan lika väl vara en signal på att arbetsgivarna äntligen fått en balans mellan hur mycket arbetsuppgifter våra medlemmar har och hur mycket resurser som finns.

Kommer ni driva frågan om en minskning av övertiden under avtalsrörelsen?

– På vårt förbundsråd i juni fattade vi ett inriktningsbeslut som innebär att vi kommer att driva frågan om förbättrad arbetsmiljön, stärkt möjlighet till balans i livet och rätt till återhämtning. Samt att bibehålla eller stärka den arbetstidsförkortning som finns. Dessa frågor kommer att bli väldigt viktiga frågor under den avtalsrörelse som vi har framför oss. Vi behöver få ett mer hållbart arbetsliv.

Övertid

Period - Antal övertidstimmar under en vecka (miljoner) - Antal anställda som jobbat övertid

2:a kv 2019 3,65 622 000

2:a kv 2018 4,27 710 000

2:a kv 2017 4,62 749 000

Källa: SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.