Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar LED-lampan

Nej, tiden är inte ur led, tvärtom – den energismarta LED-belysningen håller på att ta över helt.
Ola Rennstam Publicerad
Big ideas/Colourbox
LED-lampan blir allt vanligare i kontorsmiljöer. Big ideas/Colourbox

PÅVERKAN

➧ Dagsljus påverkar både produktivitet och hälsa, visar studier från Stressforskningsinstitutet. Trots det har många arbetsplatser i dag undermåligt ljus. På kontor och lager som helt saknar tillgång till dagsljus kan ny teknik som till exempel Smart LED, som ger ett dagsljusliknande ljus, skapa en bättre arbetsmiljö. Och spara energi.

LJUSET

➧ Hur mycket ljus en lampa ger anges i lumen (lm). En LED-lampa på 470 lumen lyser som en glödlampa på 40 W. Ljuset har även olika färgtemperaturer som anges i kelvin (K), där ett högre värde innebär ett kallare ljus. 2 700 K är vanligt på lampor i hemmiljö medan 4 000 K ger ett neutralvitt ljus och är vanligare på kontor.

MÅNGA FÖRDELAR

➧ Att ersätta en glödlampa med en LED-lampa ger en genomsnittlig energibesparing på 80 procent. En LED-lampa av hög kvalitet har en livslängd på upp till 15 000 timmar, jämfört med glödlampans 1 000 timmar och lågenergilampans 10 000 timmar. LED-lampor innehåller inga skadliga ämnen som bly eller kvicksilver, de går att tända och släcka ofta och tänds direkt, även i kyla.

NOBELPRISBELÖNT

➧ Tre japanska forskare belönades med 2014 års Nobelpris i fysik för att ha uppfunnit den blå lysdioden (LED). Röda och gröna dioder hade funnits sedan 1920-talet, men utan det blå ljuset kunde inte vitt ljus skapas. När pristagarna i början av 1990-talet lyckades få ut de blå strålarna revolutionerades belysningstekniken från grunden.

TEKNIKEN

➧ LED står för Light Emitting Diode, vilket betyder lysdiod. Dioden är inte större än ett sandkorn och har ingen glödtråd utan alstrar ljus när ström leds genom en halvledare.

SMART LED

➧ Med smarta lampor avses oftast LED-lampor med dimmerfunktion som går att styra efter humör, smak och tid på dygnet. De kan också ha inbyggd närvarosensor.

Enligt Energimyndigheten drar styrbara lampor aningen mer el än vanliga LED-lampor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.