Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: Risker med för stor lönespridning

Lönerna i Sverige har ökat för snabbt de senaste åren. Det anser Svenskt Näringsliv. Lösningen för att utveckla konkurrenskraften är att acceptera en större lönespridning. Men Unionen ser risker med det.
Ola Rennstam Publicerad
Kollega
Darko Davidovic, IF Metall, Stefan Koskinen, Almega, Niklas Hjert, Unionen och Anders Weihe, Teknikföretagen på torsdagens seminarium som anordnades av Svenskt Näringsliv. Kollega

I början av nästa år samlas industrins parter för att förhandla fram ett nytt avtal som sätter ett nytt märke för lönebildningen i Sverige. Förhandlingarna kommer totalt att omfatta 2,8 miljoner anställda inom 500 avtal. Men redan nu börjar parterna positionera sig inför det som stundar.

Läs mer: Här är avtalsrörelsens hetaste frågor

Under torsdagen presenterade Svenskt Näringsliv en ny rapport. Den konstaterar att svensk export vuxit mindre än många konkurrentländers trots de senaste årens svaga krona, vilket inneburit att Sverige tappat marknadsandelar.
Boven i dramat är, enligt arbetsgivarsidan, att lönekostnaderna under flera år har ökat snabbare än produktivitetstillväxten, vilket har undergrävt konkurrenskraften. Som en konsekvens av en allt hårdare konkurrens och snabbare teknikutveckling har lönekostnaden blivit en viktigare faktor för konkurrenskraften.

Läs mer: Almega vill inte sätta märket

Enligt Svenskt Näringsliv skiljer Sverige sig från andra länder genom höga lägstalöner och relativt låga löner för högkvalificerad arbetskraft. Det skapar problem med kostnader för enklare jobb och det försämrar möjligheten att rekrytera till högkvalificerade jobb. Enligt Svenskt Näringsliv är lösningen för att långsiktigt kunna utveckla konkurrenskraften att vi framöver måste acceptera en större lönespridning.

Unionen håller med rapportförfattarna om att näringslivet blivit mer konkurrensutsatt och då inte minst tjänstesektorn. Men samtidigt speglar rapporten inte hela verkligheten, enligt Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Vår bild är man inte bara kan stirra sig blind på kostnader om man ska anställa rätt folk och konkurrera om de främsta förmågorna. Man måste vara innovativ, förändra produkter och affärsmodeller, säger hon.

Kan ökad lönespridning vara en lösning?
– Det innebär att de vill ha höga löner för vissa – men inte alla. Jag är tveksam till hur detta ska jacka in i industriavtalet som utgår från EN löneökningstakt. Det avtalet bidrar till att hålla ihop samhället men de vill ha en takt för vissa och en annan för andra, säger Katarina Lundahl.

– Vi har lägre högstalöner i Sverige jämfört med andra länder och det är något vi har valt. Man måste vara medveten om att det finns risker med för stor lönespridning, sedan är det klart att vi måste kunna konkurrera om avancerad kompetens.

Läs mer: Djup lågkonjunktur redan nästa år

Unionen är inte principiellt emot lönespridning men delar inte bilden av att det är den viktigaste pusselbiten för att nå ökad konkurrenskraft.

– Våra löneavtal bygger på att presterar man bra, utvecklas och tar ansvar då ska man ha en ökad lön. De löneavtal som Unionen träffar har ingen hämmande faktor på lönespridningen. Däremot ser vi att företagen inte höjer lönerna i takt med vad de behöver för att attrahera och behålla bra arbetskraft, säger Niklas Hjert, förhandlingschef.

Unionen tycker att många delar av rapporten är viktiga, inte minst att den lyfter fram industriavtalets betydelse.

– Men vi saknar delar om hur vi kan stärka produktiviteten på längre sikt och där är kompetensutveckling en nyckelfråga. Företagen i Sverige har ett ansvar att investera i kompetensutveckling men utvecklingen går åt fel håll, dessa investeringar minskar, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025.