Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: Risker med för stor lönespridning

Lönerna i Sverige har ökat för snabbt de senaste åren. Det anser Svenskt Näringsliv. Lösningen för att utveckla konkurrenskraften är att acceptera en större lönespridning. Men Unionen ser risker med det.
Ola Rennstam Publicerad
Kollega
Darko Davidovic, IF Metall, Stefan Koskinen, Almega, Niklas Hjert, Unionen och Anders Weihe, Teknikföretagen på torsdagens seminarium som anordnades av Svenskt Näringsliv. Kollega

I början av nästa år samlas industrins parter för att förhandla fram ett nytt avtal som sätter ett nytt märke för lönebildningen i Sverige. Förhandlingarna kommer totalt att omfatta 2,8 miljoner anställda inom 500 avtal. Men redan nu börjar parterna positionera sig inför det som stundar.

Läs mer: Här är avtalsrörelsens hetaste frågor

Under torsdagen presenterade Svenskt Näringsliv en ny rapport. Den konstaterar att svensk export vuxit mindre än många konkurrentländers trots de senaste årens svaga krona, vilket inneburit att Sverige tappat marknadsandelar.
Boven i dramat är, enligt arbetsgivarsidan, att lönekostnaderna under flera år har ökat snabbare än produktivitetstillväxten, vilket har undergrävt konkurrenskraften. Som en konsekvens av en allt hårdare konkurrens och snabbare teknikutveckling har lönekostnaden blivit en viktigare faktor för konkurrenskraften.

Läs mer: Almega vill inte sätta märket

Enligt Svenskt Näringsliv skiljer Sverige sig från andra länder genom höga lägstalöner och relativt låga löner för högkvalificerad arbetskraft. Det skapar problem med kostnader för enklare jobb och det försämrar möjligheten att rekrytera till högkvalificerade jobb. Enligt Svenskt Näringsliv är lösningen för att långsiktigt kunna utveckla konkurrenskraften att vi framöver måste acceptera en större lönespridning.

Unionen håller med rapportförfattarna om att näringslivet blivit mer konkurrensutsatt och då inte minst tjänstesektorn. Men samtidigt speglar rapporten inte hela verkligheten, enligt Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Vår bild är man inte bara kan stirra sig blind på kostnader om man ska anställa rätt folk och konkurrera om de främsta förmågorna. Man måste vara innovativ, förändra produkter och affärsmodeller, säger hon.

Kan ökad lönespridning vara en lösning?
– Det innebär att de vill ha höga löner för vissa – men inte alla. Jag är tveksam till hur detta ska jacka in i industriavtalet som utgår från EN löneökningstakt. Det avtalet bidrar till att hålla ihop samhället men de vill ha en takt för vissa och en annan för andra, säger Katarina Lundahl.

– Vi har lägre högstalöner i Sverige jämfört med andra länder och det är något vi har valt. Man måste vara medveten om att det finns risker med för stor lönespridning, sedan är det klart att vi måste kunna konkurrera om avancerad kompetens.

Läs mer: Djup lågkonjunktur redan nästa år

Unionen är inte principiellt emot lönespridning men delar inte bilden av att det är den viktigaste pusselbiten för att nå ökad konkurrenskraft.

– Våra löneavtal bygger på att presterar man bra, utvecklas och tar ansvar då ska man ha en ökad lön. De löneavtal som Unionen träffar har ingen hämmande faktor på lönespridningen. Däremot ser vi att företagen inte höjer lönerna i takt med vad de behöver för att attrahera och behålla bra arbetskraft, säger Niklas Hjert, förhandlingschef.

Unionen tycker att många delar av rapporten är viktiga, inte minst att den lyfter fram industriavtalets betydelse.

– Men vi saknar delar om hur vi kan stärka produktiviteten på längre sikt och där är kompetensutveckling en nyckelfråga. Företagen i Sverige har ett ansvar att investera i kompetensutveckling men utvecklingen går åt fel håll, dessa investeringar minskar, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet