Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur ser du på EU:s sociala pelare?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vi vill se ett Europa som prioriterar vanligt folk och deras livsvillkor i stället för att alltid prioritera storföretagen och kapitalet. Den sociala pelaren är en uppsättning avsikter som dels går ut på att förbättra arbetsvillkoren för människor runtom i EU och ifrågasätter den dominerande EU-politiken, där marknaden systematiskt överordnats social hänsyn. Därför ställer vi oss bakom den. Avsikterna är bra, och vi tycker att EU ska arbeta mer aktivt med dessa frågor på olika sätt, men utan att lagstifta om sådant som bostadspolitik och socialpolitik, för det ska de enskilda länderna göra. Vi vill inte att mer makt flyttas till EU. De som hävdar att den sociala pelaren utgör ett hot mot den svenska partsmodellen har fel.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör inget hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Den innehåller 20 icke-bindande principer som ska vägleda medlemsländerna när de ska utforma sin egen arbetsmarknads- och socialpolitik. Det handlar om lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. Även arbetsmarknadens parters roll och betydelse lyfts fram i pelaren. Borgerligheten slåss mot väderkvarnar. Det verkliga hotet mot den svenska modellen är den osunda konkurrensen på EU:s inre marknad, där oseriösa företag utnyttjar kryphål i lagstiftning och kontroller för att göra vinst med hjälp av låga löner och usla arbetsförhållanden. Det måste vi komma åt.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Den sociala pelaren är frivillig och ger inte mer befogenheter till EU. Därför ser vi inte att den utgör ett hot mot den svenska partsmodellen. 

Ibland framställs den sociala pelaren som att välfärdsfrågorna skulle skjutas över till Bryssel, men det stämmer inte. Det är en samling vägledande principer om jämställdhet, schyssta villkor i arbetslivet och lika rätt. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet är emot den sociala pelaren för att den riskerar att sänka både den framgångsrika svenska modellen och riskerar att införa lagstadgade minimilöner i Sverige. Sverige har i dag, genom partsmodellen, goda villkor, bättre än många andra länder. Om detta ska harmoniseras internationellt kan effekten komma att bli omvänd och vår nivå sänkas. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som tillhandahåller en stabil tillväxt, där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Mycket av det som den sociala pelaren beskriver är ett ansvar för just den nationella nivån. Därför är vi kritiska till den sociala pelaren och den tendens till mer EU-lagstiftning på området, som vi redan ser.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Den sociala pelaren är viktig för att kunna utvärdera och jämföra ländernas utveckling på det sociala området, på samma sätt som den ekonomiska terminen är viktig för att bevaka den ekonomiska utvecklingen. Den är inte ett hot mot partsmodellen, då den inte innebär någon lagstiftning. All EU-lagstiftning ska värna medlemsstaternas arbetsmarknadssystem.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sociala pelaren är ett hot mot den svenska modellen. Den riskerar att flytta mer makt till Bryssel över vår välfärd och arbetsmarknad. Moderaterna vill i stället att EU ska fokusera på att lösa medlemsländernas gemensamma problem. Det handlar om att stoppa den gränsöverskridande brottsligheten, att ha en fungerande invandringspolitik och att minska utsläppen och rädda klimatet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Den är ett hot mot den svenska partsmodellen. Om vi tittar på arbetsvillkorsdirektivet exempelvis, så varnade både fack och arbetsgivare under hela förhandlingsprocessen för risken med eventuella inskränkningar i svenska modellen. Nu blev det ett slutresultat som i vart fall facket är nöjda med. Men vad händer nästa gång?

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss att den sociala pelaren blir verklighet, eftersom det skulle riskera att försämra den svenska välfärdsmodellen samt partsmodellen där parterna beslutar kring arbetsvillkoren.

 


Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

I stora drag är vi positiva till de förslag som har lagts fram i den sociala pelaren, som lika rätt och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och social integration.

Pelaren föreslår att minimiperioden för föräldraledighet höjs. Förslaget är en väsentlig jämställdhetssatsning, men vår politik är ambitiösare än så och verkar för en längre minimiperiod och att föräldraledigheten ska vara individualiserad.

Vi varnar för att arbetsrätten urholkas med det okritiska anammandet av en flexibel arbetsmarknad, alltså Flexicurity. En flexibel arbetsmarknad ger upphov till otrygghet och skapar en prekär situation framför allt för unga människor i dagens Europa. Vi vill att individers mänskliga rättigheter tillgodoses och vill garantera individers trygghet oavhängigt individens situation på arbetsmarknaden. Detta anser vi skulle utgöra en fundamental social pelare för ett mer rättvist Europa.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”

Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2024, kl 13:14
Ilan De Basso, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, på sitt kontor i Bryssel.
Högerpartierna använder den svenska modellen som en retorisk slogan. Det säger EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S) när Kollega möter honom på hans kontor i Bryssel. Sarah Van Looy

Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.

Ett slagträ

Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.

– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.

Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.

– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.

Lögn det beror på sociala pelaren

Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.

– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.

Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.

– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd. 

Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, intervjuas utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Kollega möter Jessica Polfjärd (M) utanför EU-parlamentets omröstningssal. Hon säger att konflikterna om den svenska modellen i EU är Socialdemokraternas fel. Sarah Van Looy

Höger och vänster

Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.

– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.

Magnus Blomgren, Umeå universitet.
Magnus Blomgren.

Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.

Bråk om lönetransparens och socialt protokoll

EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.

Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.

Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.

Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.

Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.

– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.

Den svenska modellen

En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.

EU-valet

Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.

Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Politik

Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen

Noa Söderberg Publicerad 27 maj 2024, kl 06:02
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen
EU-flagga utanför riksdagen inför EU-valet. Partierna röster olika om den svenska modellen, visar Kollegas genomgång.
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen