Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur ser du på EU:s sociala pelare?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vi vill se ett Europa som prioriterar vanligt folk och deras livsvillkor i stället för att alltid prioritera storföretagen och kapitalet. Den sociala pelaren är en uppsättning avsikter som dels går ut på att förbättra arbetsvillkoren för människor runtom i EU och ifrågasätter den dominerande EU-politiken, där marknaden systematiskt överordnats social hänsyn. Därför ställer vi oss bakom den. Avsikterna är bra, och vi tycker att EU ska arbeta mer aktivt med dessa frågor på olika sätt, men utan att lagstifta om sådant som bostadspolitik och socialpolitik, för det ska de enskilda länderna göra. Vi vill inte att mer makt flyttas till EU. De som hävdar att den sociala pelaren utgör ett hot mot den svenska partsmodellen har fel.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör inget hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Den innehåller 20 icke-bindande principer som ska vägleda medlemsländerna när de ska utforma sin egen arbetsmarknads- och socialpolitik. Det handlar om lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. Även arbetsmarknadens parters roll och betydelse lyfts fram i pelaren. Borgerligheten slåss mot väderkvarnar. Det verkliga hotet mot den svenska modellen är den osunda konkurrensen på EU:s inre marknad, där oseriösa företag utnyttjar kryphål i lagstiftning och kontroller för att göra vinst med hjälp av låga löner och usla arbetsförhållanden. Det måste vi komma åt.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Den sociala pelaren är frivillig och ger inte mer befogenheter till EU. Därför ser vi inte att den utgör ett hot mot den svenska partsmodellen. 

Ibland framställs den sociala pelaren som att välfärdsfrågorna skulle skjutas över till Bryssel, men det stämmer inte. Det är en samling vägledande principer om jämställdhet, schyssta villkor i arbetslivet och lika rätt. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet är emot den sociala pelaren för att den riskerar att sänka både den framgångsrika svenska modellen och riskerar att införa lagstadgade minimilöner i Sverige. Sverige har i dag, genom partsmodellen, goda villkor, bättre än många andra länder. Om detta ska harmoniseras internationellt kan effekten komma att bli omvänd och vår nivå sänkas. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som tillhandahåller en stabil tillväxt, där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Mycket av det som den sociala pelaren beskriver är ett ansvar för just den nationella nivån. Därför är vi kritiska till den sociala pelaren och den tendens till mer EU-lagstiftning på området, som vi redan ser.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Den sociala pelaren är viktig för att kunna utvärdera och jämföra ländernas utveckling på det sociala området, på samma sätt som den ekonomiska terminen är viktig för att bevaka den ekonomiska utvecklingen. Den är inte ett hot mot partsmodellen, då den inte innebär någon lagstiftning. All EU-lagstiftning ska värna medlemsstaternas arbetsmarknadssystem.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sociala pelaren är ett hot mot den svenska modellen. Den riskerar att flytta mer makt till Bryssel över vår välfärd och arbetsmarknad. Moderaterna vill i stället att EU ska fokusera på att lösa medlemsländernas gemensamma problem. Det handlar om att stoppa den gränsöverskridande brottsligheten, att ha en fungerande invandringspolitik och att minska utsläppen och rädda klimatet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Den är ett hot mot den svenska partsmodellen. Om vi tittar på arbetsvillkorsdirektivet exempelvis, så varnade både fack och arbetsgivare under hela förhandlingsprocessen för risken med eventuella inskränkningar i svenska modellen. Nu blev det ett slutresultat som i vart fall facket är nöjda med. Men vad händer nästa gång?

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss att den sociala pelaren blir verklighet, eftersom det skulle riskera att försämra den svenska välfärdsmodellen samt partsmodellen där parterna beslutar kring arbetsvillkoren.

 


Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

I stora drag är vi positiva till de förslag som har lagts fram i den sociala pelaren, som lika rätt och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och social integration.

Pelaren föreslår att minimiperioden för föräldraledighet höjs. Förslaget är en väsentlig jämställdhetssatsning, men vår politik är ambitiösare än så och verkar för en längre minimiperiod och att föräldraledigheten ska vara individualiserad.

Vi varnar för att arbetsrätten urholkas med det okritiska anammandet av en flexibel arbetsmarknad, alltså Flexicurity. En flexibel arbetsmarknad ger upphov till otrygghet och skapar en prekär situation framför allt för unga människor i dagens Europa. Vi vill att individers mänskliga rättigheter tillgodoses och vill garantera individers trygghet oavhängigt individens situation på arbetsmarknaden. Detta anser vi skulle utgöra en fundamental social pelare för ett mer rättvist Europa.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.