Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen tror på ökad tillväxt nästa år

Unionen ser ljusare på framtiden än Teknikföretagen. Det framgår av förbundets konjunkturrapport som presenteras i dag torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
© Atlas Copco
Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där Unionen tror att antalet tjänster kommer öka. © Atlas Copco

Den svenska ekonomiska tillväxten bromsar in i år, bland annat på grund av att bostadsbyggandet minskar. Så långt är Unionen och Teknikföretagen, som presenterade sin konjunkturrapport i tisdags, överens. Men redan nästa år tippar Unionen, vars prognoser för framtiden bland annat bygger på information från 500 fackklubbar ute i landet, att svensk tillväxt tar ny fart.

Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

– Framför allt tror vi att det kommer att ske en återhämtning i den globala konjunkturen, som nu är inne i en svacka, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Men vi tror också att det sänke för ekonomin som de minskade bostadsinvesteringarna utgör, kommer att plana ut, samtidigt som andra investeringar ökar. För många företag går det inte att slå av på investeringstakten om man ska överleva.

Förbundets klubbar bedömer i alla branscher konjunkturläget som fortsatt positivt. Starkast är stämningsläget inom konsult- och bemanningsbranschen, där man också förutspår att man kommer att göra flest nyanställningar. Inom industrin räknar man med att antalet tjänstemannajobb kommer att ligga still, framför allt för att man i dagsläget redan kör på maxkapacitet och det därför inte finns någon större vits att anställa fler.

– Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där tror man däremot att antalet tjänster kommer att öka, säger Katarina Lundahl.

– Klubbarna inom detaljhandeln tror att företagen kommer dra ner antalet tjänstemannajobb det närmaste halvåret. Det beror förmodligen på ökad e-handel och tuff konkurrens, men också på ökade möjligheter till automatisering av till exempel inköp och logistik. Även klubbarna inom IT och telekom förutspår minskat antal tjänster.

Unionens fördjupade analys av vilka jobb som kommer att vara gångbara i framtiden, visar att konkurrensen i kvinnodominerade tjänstemannajobb av administrativ karaktär, kommer att bli tuff. Dessa jobb finns framförallt i branscherna finans och försäkring, hotell och restaurang samt fastighetsverksamhet.

– Där finns den typ av jobb som i viss utsträckning eller helt går att rationalisera bort. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i mansdominerade teknikyrken. Här har det i princip inte hänt någonting när det gäller könsfördelningen sedan 2014, visar vår analys. Könsmönstren ändras väldigt sakta, säger Katarina Lundahl.

Bostäder och utbildning är de områden politikerna behöver lägga krut på för en fortsatt god ekonomi. Det måste gå att flytta dit jobben finns och kompetensbristen måste tacklas snarast, enligt chefsekonomen. En tredje åtgärd är att hjälpa mindre företag att utnyttja ny teknik, eftersom andra länder, i vissa fall, håller på att springa förbi i den digitala utvecklingen.

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Bakgrundskontroller har ökat – med 8 000 procent

Kraven på bakgrundskontroller vid anställningar skjuter i höjden och utdragen ur belastningsregistret ökar kraftigt. Många kontroller är alldeles för omfattande, anser Unionen.
David Österberg Publicerad 16 februari 2026, kl 06:01
Person som skriver på en laptop med digitala profiler och checklistor ovanpå skärmen, symbol för bakgrundskontroller vid rekrytering.
Utdrag ur belastningsregistret blir allt vanligare i samband med rekryteringar. Unionen anser att många arbetsgivare går för långt i sina bakgrundskontroller. Shutterstock

Allt fler företag väljer att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem, visar Kollegas granskning. Ofta handlar kollen om tidigare brottslighet.

Exempelvis har antalet gånger som ordet ”bakgrundskontroll” nämns i jobbannonser på Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken ökat med drygt 8 000 procent de senaste tio åren (se faktaruta).

Susanna Kjällström

– Det är helt absurt. I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen. 

Ett annat exempel är den kraftiga ökningen av antalet utdrag ur polisens belastningsregister begärda av privatpersoner.

Där har det skett en total ökning på 75 procent 2015–2025. Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som är tvungna att göra det då de sökt jobb på exempelvis skolor och andra verksamheter för barn.

Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl. Förra året begärdes 358 000 sådana utdrag – en ökning med 35 procent sedan 2015. 

Även facket märker av trenden.

– Vi ser en markant ökning av frågor till Unionen om bakgrundskontroller på senare år. Ganska snabbt har de blivit en del av vardagen, både vid rekryteringar och under pågående anställningar, trots att man inte har en anställning som kräver säkerhetsprövning, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Bakgrundskontroller kan stänga ute människor från arbetsmarknaden

Företag som bedriver känslig verksamhet måste säkerhetspröva sin personal. Då kontrolleras bland annat tidigare brottslighet. Kravet kan exempelvis gälla företag inom försvarsindustrin eller telekom.

För företag som inte bedriver säkerhetskänslig verksamhet finns inte samma skyldighet. Trots det väljer allt fler att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem. Bakgrundskontrollerna innefattar ofta tidigare brottslighet.

– De flesta tycker nog att det är rimligt att man vid en rekrytering verifierar identitet och utbildning. Problemet är när bakgrundskontroller också börjar innefatta lagöverträdelser utan att man kan motivera varför. Människor får svårt att försörja sig, oavsett vad de är dömda för och oavsett vad de ska jobba med.

Kan du förstå att arbetsgivare inte vill anställa någon som har begått ett brott?

– Det är oerhört svårt att bedöma betydelsen av att någon har blivit dömd för ett brott. Risken för att en person som exempelvis dömts för ringa narkotikabrott i 20-årsåldern kommer att göra sig skyldig till det brottet igen i 40-årsåldern är väldigt liten.

Unionen kräver tydligare regler för bakgrundskontroller

Enligt Unionen är det förbjudet för en arbetsgivare att hantera uppgifter om att någon har begått brott. Att de använder sig av andra företag som gör kontrollerna åt dem (se faktaruta), spelar ingen roll, enligt Susanna Kjällström.

– Bakgrundsföretagen gör sökningen och skickar sedan grönt, gult eller rött ljus till arbetsgivaren. Därmed hävdar de att arbetsgivaren inte har behandlat uppgifter om brott. Vi är beredda att pröva om det är lagligt att göra så, men problemet är att medlemmar inte vågar låta oss driva en rättsprocess.

Rättsläget är oklart och just nu pågår en statlig utredning om bakgrundskontroller (se faktaruta). Syftet är att ta fram tydliga regler för hur kontrollerna ska gå till och hindra brottslighet inom offentliga och privata verksamheter. Förslaget ska samtidigt skydda den personliga integriteten.

Även EU-domstolen prövar om det är förenligt med dataskyddsförordningen GDPR att publicera personuppgifter om brott (se nästa uppslag). Besked väntas under de närmaste månaderna.

Fackförbundet Unionen hoppas på tuffare lagstiftning i Sverige.

– Det behövs klarare riktlinjer kring hur man ska vikta en arbetsgivares intresse för en kontrollåtgärd mot den kontrollerades intresse av att slippa. Vi vill också ha bättre förutsättningar att som facklig organisation företräda någon utan att den personen ska behöva fronta med sitt namn.

I samhällsdebatten ligger fokus på gängkriminalitet snarare än integritet. Arbetar ni i motvind?

– De gängkriminella är alldeles för många. Men det är absurt att Sveriges arbetstagare målas upp som potentiella säkerhetsrisker och som en risk mot arbetsgivarnas verksamhet. Som fackförbund måste vi bidra till att vi som samhälle tar ett djupt andetag och frågar oss vad som är rimligt. Man ska inte behöva skylta med hela sitt liv för att få ett jobb eller få behålla ett jobb.

Så mycket har utdragen ur belastningsregistret ökat

  • Alla som har fått ett straff för ett brott är med i polisens belastningsregister. Även för mindre brott som fortkörning. Över 1,5 miljon svenskar finns med i registret.
  • Registret är hemligt, men vissa myndigheter har rätt att ta del av det. Man kan också begära ut uppgifter om sig själv.
  • År 2015 gjordes 751 000 utdrag ur belastningsregistret av privatpersoner. Förra året var siffran uppe i 1 318 000 utdrag.
  • Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som sökt jobb där det är ett krav, som skolor och förskolor. Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl, till exempel för att en arbetsgivare velat eller krävt det.
  • 2015 gjordes 265 000 sådana utdrag. 2025 var den siffran 358 000. En ökning med 35 procent. 

Tydlig trend i platsannonser 

  • År 2015 publicerades drygt 613 000 platsannonser på Platsbanken. 279 av dem innehöll ordet ”bakgrundskontroll”. Under förra årets tre första kvartal publicerades drygt 443 000 annonser. Nästan 23 500 av dem innehöll ordet. En ökning med drygt 8000 procent.
  • När ordet bakgrundskontroll förekommer i platsannonser betyder det att arbetsgivaren antingen kommer att genomföra en kontroll eller att det kan bli aktuellt.