Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen tror på ökad tillväxt nästa år

Unionen ser ljusare på framtiden än Teknikföretagen. Det framgår av förbundets konjunkturrapport som presenteras i dag torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
© Atlas Copco
Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där Unionen tror att antalet tjänster kommer öka. © Atlas Copco

Den svenska ekonomiska tillväxten bromsar in i år, bland annat på grund av att bostadsbyggandet minskar. Så långt är Unionen och Teknikföretagen, som presenterade sin konjunkturrapport i tisdags, överens. Men redan nästa år tippar Unionen, vars prognoser för framtiden bland annat bygger på information från 500 fackklubbar ute i landet, att svensk tillväxt tar ny fart.

Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

– Framför allt tror vi att det kommer att ske en återhämtning i den globala konjunkturen, som nu är inne i en svacka, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Men vi tror också att det sänke för ekonomin som de minskade bostadsinvesteringarna utgör, kommer att plana ut, samtidigt som andra investeringar ökar. För många företag går det inte att slå av på investeringstakten om man ska överleva.

Förbundets klubbar bedömer i alla branscher konjunkturläget som fortsatt positivt. Starkast är stämningsläget inom konsult- och bemanningsbranschen, där man också förutspår att man kommer att göra flest nyanställningar. Inom industrin räknar man med att antalet tjänstemannajobb kommer att ligga still, framför allt för att man i dagsläget redan kör på maxkapacitet och det därför inte finns någon större vits att anställa fler.

– Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där tror man däremot att antalet tjänster kommer att öka, säger Katarina Lundahl.

– Klubbarna inom detaljhandeln tror att företagen kommer dra ner antalet tjänstemannajobb det närmaste halvåret. Det beror förmodligen på ökad e-handel och tuff konkurrens, men också på ökade möjligheter till automatisering av till exempel inköp och logistik. Även klubbarna inom IT och telekom förutspår minskat antal tjänster.

Unionens fördjupade analys av vilka jobb som kommer att vara gångbara i framtiden, visar att konkurrensen i kvinnodominerade tjänstemannajobb av administrativ karaktär, kommer att bli tuff. Dessa jobb finns framförallt i branscherna finans och försäkring, hotell och restaurang samt fastighetsverksamhet.

– Där finns den typ av jobb som i viss utsträckning eller helt går att rationalisera bort. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i mansdominerade teknikyrken. Här har det i princip inte hänt någonting när det gäller könsfördelningen sedan 2014, visar vår analys. Könsmönstren ändras väldigt sakta, säger Katarina Lundahl.

Bostäder och utbildning är de områden politikerna behöver lägga krut på för en fortsatt god ekonomi. Det måste gå att flytta dit jobben finns och kompetensbristen måste tacklas snarast, enligt chefsekonomen. En tredje åtgärd är att hjälpa mindre företag att utnyttja ny teknik, eftersom andra länder, i vissa fall, håller på att springa förbi i den digitala utvecklingen.

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.