Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Ett tungt ansvar

Publicerad
Christopher Hunt
Niklas Hallstedt, tf chefredaktör och ansvarig utgivare för Kollega och Chef & Karriär. Christopher Hunt

Det är lite av en uppochnedvänd värld: den som jobbar mest är den som blir av med jobbet först.

Det är verkligheten för många. Vill du ha ett jobb att gå till i morgon räcker det inte med att göra ditt bästa. Du måste dessutom fortsätta utvecklas.

Det här vet cheferna. I vår undersökning svarar 9 av 10 att kompetensutveckling är mycket eller ganska viktigt för att vara fortsatt attraktiv som chef.

Läs mer: 53 procent får inte kompetenslyft

Men tidsbrist sätter käppar i hjulet. I chefernas prioriteringslistor hamnar kompetensutveckling en bra bit ned. De väljer att utföra sina dagliga uppgifter i vetskap om att ingen annan gör dem i deras ställe. Vilket kan leda till att de kan vara arbetssökande i morgon.

Läs mer: 4 röster om att få ny kompetens

Det är en personlig tragedi, men på sikt också en del i ett nationellt misslyckande. Rätt kunskap och erfarenhet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Därför är det inte överraskande att kompetensutveckling finns med som en tung pjäs i de förhandlingar om arbetsrätten mellan fack och arbetsgivare som drog i gång nyligen.

För arbetsgivarna som pratar om bristen på kompetens finns anledning till självrannsakan. För vem bär ansvar för att medarbetarna inte hinner lära nytt?

Niklas Hallstedt 
– Tf chefredaktör och ansvarig utgivare

niklas.hallstedt@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.