Sudda, sudda, sudda INTE bort din sura min. Anställda som tvingas le på beställning och vara trevliga mot kunder löper större risk att hemfalla åt alkoholmissbruk, visar ny forskning från USA.
Amerikanska forskare har hittat ett tydligt samband mellan anställda som regelbundet låtsasler och ökat alkoholintag. studiostoks/Colourbox
Fake it til you make it, brukar det heta och förespråkarna hävdar bland annat att man ska le fastän man är sur och deppig för att lura hjärnan att tro att man är glad. Forskare vid Pennsylvania State University har tillsammans med universitetet i Buffalo i en ny studie visat att det kan vara direkt ohälsosamt att le på låtsas.
De har studerat alkoholvanorna hos närmare 1 600 anställda som rutinmässigt jobbar med folk, till exempel säljare och andra med så kallade servicejobb och fann ett tydligt samband mellan anställda som regelbundet låtsasler eller är överdrivet positiva och ökat alkoholintag efter arbetstid, enligt sajten Sciencedaily.
Forskarna höjer nu ett varningens finger åt policys som går ut på att smila upp sig inför kunderna och menar att det är ohälsosamt att ständigt förställa sig och trycka undan negativa känslor på jobbet. Arbetsgivare borde för att skapa hälsosammare arbetsmiljöer och äkta leenden i stället erbjuda sina anställda mer valfrihet och inflytande över sina arbetsuppgifter.
Att le på beställning på jobbet hela dagen kan dränera anställda på energi, konstaterar forskarna, som dessutom menade att ju mer självkontroll de anställda hade när det gällde att visa upp en trevlig sida inför kunder desto mindre kontroll hade de över hur mycket alkohol de drack.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
