Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Akut personalbrist hotar företagshälsan

Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Enligt myndigheten Mynak finns det ett akut behov av utbildningar för både företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Claudio Bresciani/TT

Många anställda saknar företagshälsovård. Ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen uppskattas ha tillgång till en sådan. Enligt statistik från SCB gäller det för 63 procent av de privatanställda tjänstemännen.

I en rapport, som nu har lämnats till regeringen med förslag på åtgärder, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, utrett företagshälsovårdens kompetensbehov. Det man kommit fram till är att det finns ett akut behov av utbildningar för företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer liksom ett stort behov av utbildningar även för övriga yrkesgrupper inom företagshälsan.

Läs också: Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

På frågan hur man ska säkra tillgången på arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) till Dagens Nyheter:

– Det är inte lätt att se någon alldeles så där snabb, enkel lösning. Det finns pengar, men det finns inte sökande till utbildningarna.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, framhåller att han nu vill se konkreta åtgärder för att råda bot på problemet, som han påpekar redan har debatterats i över tio års tid.

– När det gäller utbildning till företagsläkare är den i dag inte offentligt finansierad. I stället har några stora företagshälsor stått för den, vilket har betytt att det under de senaste åren bara har utbildats ett par företagsläkare per år. Det räcker naturligtvis inte med tanke på att snittåldern bland de verksamma företagsläkarna nu är 66 år, säger han till Kollega.

Därför vill Peter Munck af Rosenschöld att regeringen nu ger Mynak i uppdrag att vara huvudman för utbildningen till företagsläkare och att den blir offenligt finansierad.  

– De övriga utbildningarna för personal inom företagshälsovården är redan det. Men i det fallet är problemet i stället att för få söker till utbildningarna. Det är märkligt med tanke på det stora intresse som finns för arbetsmiljöfrågorna i dag. En orsak tror jag är att man har varit för dålig på att marknadsföra de här utbildningarna, vilket måste förändras, säger han.

Unionen vill att fler medlemmar ska omfattas av företagshälsovård liksom att den även används mer i förebyggande syfte. I en kommentar med anledning av den aktuella rapporten påtalar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att nästan hälften av alla sjukskrivningar i dag har sin grund i psykisk ohälsa och att en stor del av så kallade arbetsorsakade besvären beror på en för hög arbetsbelastning.

– Företagshälsovården har en otroligt viktig roll i att stärka det förebyggande arbetet, inte minst avseende de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna. Därför är bristen på företagsläkare under de kommande åren alarmerande. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning, säger han.

Läs rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket