Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikten på ABB löst

I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.
Anita Täpp Publicerad
Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT
Innehållet i uppgörelsen mellan facken och ABB är hemlig. Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till skadeståndskravet den försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi som blev känd i december i fjol.

Läs mer: ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Det är en affär som har uppskattats vara värd 100 miljarder kronor och omfatta 4 150 ABB-anställda i Sverige.

När nyheten kom blev de fem fackförbunden på ABB – förutom Unionen också Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Metall och Pappers – tagna på sängen. Först sedan företagsledningen meddelat att affären var ett faktum, blev de kallade till möte.

Eftersom facken anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera bolagsstyrelse och fack om försäljning stämde de senare ABB på en procent av försäljningsbeloppet, motsvarande en miljard kronor.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

Sedan en nyligen hållen lokal tvisteförhandling strandat, då facken inte ansåg att ABB:s bud var seriösa, hölls i fredags en central förhandling där tvisten löstes.

Läs mer: "ABB:s bud inte seriösa"

Hur uppgörelsen ser ut är dock, enligt Dagens Arbete, sekretessbelagd. Till tidningen säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic:

– Vi hittade en lösning som parterna kunde acceptera. Vi blev överens, tvisten är löst. Därmed finns inget mer att säga.

Inte heller Yvonne Norgren, klubbordförande på ABB i Ludvika, avslöjar något om uppgörelsen, förutom att den var enkel att göra.

I en tidigare intervju i Kollega har Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm, sagt att ni har förstått att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men att några miljoner, så att varje organisation får mellan 300 000 och 500 000 kronor, är realistiskt. Uppnådde ni det?

– Eftersom vår uppgörelse är sekretessbelagd kan jag inte svara på det, säger Yvonne Norgren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."