Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikten på ABB löst

I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.
Anita Täpp Publicerad 8 april 2019, kl 13:49
Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT
Innehållet i uppgörelsen mellan facken och ABB är hemlig. Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till skadeståndskravet den försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi som blev känd i december i fjol.

Läs mer: ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Det är en affär som har uppskattats vara värd 100 miljarder kronor och omfatta 4 150 ABB-anställda i Sverige.

När nyheten kom blev de fem fackförbunden på ABB – förutom Unionen också Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Metall och Pappers – tagna på sängen. Först sedan företagsledningen meddelat att affären var ett faktum, blev de kallade till möte.

Eftersom facken anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera bolagsstyrelse och fack om försäljning stämde de senare ABB på en procent av försäljningsbeloppet, motsvarande en miljard kronor.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

Sedan en nyligen hållen lokal tvisteförhandling strandat, då facken inte ansåg att ABB:s bud var seriösa, hölls i fredags en central förhandling där tvisten löstes.

Läs mer: "ABB:s bud inte seriösa"

Hur uppgörelsen ser ut är dock, enligt Dagens Arbete, sekretessbelagd. Till tidningen säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic:

– Vi hittade en lösning som parterna kunde acceptera. Vi blev överens, tvisten är löst. Därmed finns inget mer att säga.

Inte heller Yvonne Norgren, klubbordförande på ABB i Ludvika, avslöjar något om uppgörelsen, förutom att den var enkel att göra.

I en tidigare intervju i Kollega har Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm, sagt att ni har förstått att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men att några miljoner, så att varje organisation får mellan 300 000 och 500 000 kronor, är realistiskt. Uppnådde ni det?

– Eftersom vår uppgörelse är sekretessbelagd kan jag inte svara på det, säger Yvonne Norgren.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nya las-regler testas i Arbetsdomstolen

De nya las-reglerna sänkte kraven för när man kan sägas upp på grund av personliga skäl. Nu ska reglerna testas för första gången i Arbetsdomstolen. Fallet handlar om en Unionenmedlem som förlorat jobbet på grund av underprestation.
Ola Rennstam Publicerad 28 augusti 2024, kl 14:00
Nya LAS testas av Arbetsdomstolen.
Vad krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation? Det ska Arbetsdomstolen ta ställning till i ett fall där de nya las-reglerna prövas för första gången. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Våren 2023 blev en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade mannen underpresterat. Unionen anser dock att det saknas grund för uppsägningen och har stämt företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver att medlemmen ska få tillbaka jobbet samt ett skadestånd på 135 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

I morgon, torsdag, kommer fallet att tas upp i Arbetsdomstolen. Det är första gången som de nya uppsägningsreglerna, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022, prövas i domstol.

Praxis saknas

Nya las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl, i gengäld har facken fått utökade möjligheter till omställning och studier. Men trots att det snart gått två år sedan de nya las-reglerna kom till stånd saknas rättslig praxis kring hur de ska tolkas. 

Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt hade understigit det man kunde förvänta sig, i de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som underprestation. Både fack och arbetsgivarsidan hoppas nu att Arbetsdomstolens prövning ska ge större tydlighet kring anställningsskyddet.