Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klassiska kontorsjobb ratas

Allt fler vill kunna välja var de ska jobba. Arbetsgivare som inte erbjuder flexibla arbetsplatser riskerar därför att gå miste om den vassaste arbetskraften, visar en färsk undersökning.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
I dag vill många kunna jobba från andra platser än kontoret. Pressmaster/Colourbox

Klassiska kontorsjobb blir allt mindre attraktiva. Åtta av tio arbetstagare skulle tacka nej till ett jobb som inte erbjöd en flexibel arbetsplats. Drygt hälften tycker också att möjligheten till en valfri arbetsplats är viktigare än att jobba på ett prestigefyllt företag.  Det visar en färsk undersökning där 15 000 respondenter i 80 länder svarade på frågor om sin syn på flexibelt arbete och arbetsplatsförändringar. Med en flexibel arbetsplatspolicy avses möjligheten att välja och ändra platsen för sitt arbete.

Studien visar också att arbetstagarna får gehör för sina önskemål. Hela 85 procent av de tillfrågade företagen har antingen infört en flexibel arbetsplatspolicy de senaste tio åren eller planerar att göra det. De är, enligt studien, benägna att möta arbetstagarnas krav för att kunna behålla sina topprekryter.

Men alla arbetsgivare har inte kommit lika långt. De största hindren för att införa flexibla arbetsplatser är, enligt företagen som deltog i studien, att organisationskulturen måste förändras och rädslan för hur en flexibel arbetsplatspolicy skulle påverka resten av företagskulturen.

– Vår studie visar att företag som inte redan har funderat över de ekonomiska och strategiska fördelarna som flexibla arbetsytor innebär, behöver göra det nu. I annat fall får de förbereda sig på att bli betraktade som omoderna vad gäller synen på vad som utgör en bra arbetsdag – vilket gör att man riskerar att gå miste om de bästa rekryteringarna, säger Mark Dixon, vd och grundare av arbetsplatsspecialisten IWG som står bakom studien i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att Sverige följer den globala trenden.

– Vi ser att svenska arbetstagare i allt större utsträckning efterfrågar möjlighet till flexibelt arbete. Det är väldigt positivt, inte minst med tanke på att 91 procent av dem som infört flexibelt arbete faktiskt uppger att det gjort företaget mera produktivt, säger Patrik Ölvebäck, Country Manager för IWG i Sverige i pressmeddelandet.

Undersökningen genomfördes av i januari av företaget Mindmetre Research på uppdrag av arbetsplatsspecialisten IWG. 15 000 personer verksamma i olika branscher i 80 länder deltog, 98 av respondenterna kom från Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.