Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sekreteraren som försvann

Publicerad

Sekreteraren som försvann

Bara två av tre som arbetade som sekreterare 1990 hade jobb sju år senare. Det visar en studie som SCB gjort på uppdrag av TCO.

Vart fjärde kontorsjobb har försvunnit under 90-talet, och det är framförallt kvinnor som drabbats. Lika många jobb försvann inom byggbranschen, men det har uppmärksammats betydligt mer.
- Det här är en tyst grupp, de står inte på barrikaderna. Och för dem ser det fortsatt mörkt ut, trots att konjunkturen vänt. Det finns fortfarande ett stort överskott på arbetssökande sekreterare och kontorister. Därför behövs det bättre möjligheter till vidareutbildning och stöd och hjälp för de drabbade att hitta nya yrken, säger Britt-Marie Thulestedt, utredare på TCO.
TCO har med hjälp av SCB följt 441 000 kontorsanställda från 1990 till 1997. Undersökningen omfattar ett brett spektrum av yrkesgrupper, alltifrån sekreterare till revisorer.
Totalt är tiondel av all arbetskraft kontorsanställda, men studien visar att det av dem framförallt är sekreterarna som drabbats hårdast. Deras arbetsuppgifter har försvunnit eller flyttats till andra yrkesgrupper. En tredjedel av dem som arbetade som sekreterare 1990 har försvunnit från arbetsmarknaden. Många av dem har förtidspensionerats.
Studien visar också att majoriteten av de kontorsanställda som fortfarande jobbar har stannat kvar i samma yrke och inom samma bransch. En förvånande låg rörlighet, anser TCO:s utredare.
Det är framför allt de som är födda på 40- och 50-talet som 1997 fortfarande är kvar i yrket. De yngre har gått vidare till andra jobb, medan de äldre oftare försvunnit ut i arbetslöshet eller förtidspensionering.
- De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har inte fungerat för de äldre, konstaterar Britt-Marie Thulestedt.

CARITA ANDERSSON © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.