Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Larm om tuff arbetsmiljö för Volvo-tjänstemän

Publicerad


Larm om tuff arbetsmiljö för Volvo-tjänstemän

Trenden är densamma som i andra verkstadsföretag. Minst lika mycket arbete som för några år sedan, men färre att utföra det. Snart är gränsen nådd för tjänstemännen på Volvo lastvagnar.

- Tjänstemännen går på knäna, de orkar snart inte mer.
Orden är Josip Orsulics, SIF:s huvudskyddsombud på Volvo lastvagnar i Göteborg. Ständiga rationaliseringar, hot om nedskärningar och ökade vinstkrav har satt sina spår hos hans medarbetare. I februari var Yrkesinspektionen på besök och omdömet var inte positivt.
Sedan början av 90-talet har Volvo, liksom de flesta andra industrier, rationaliserat hårt. Enkelt uttryckt innebär det att färre ska klara av samma eller större mängd arbete. Det får tuffa konsekvenser för tjänstemännen enligt Josip Orsulic.
- Sjukskrivningarna ökar, visserligen marginellt, men fler anger psykosociala skäl, berättar han.
Josip Orsulic ingår i en arbetsmiljökommitté som ska försöka få både anställda och chefer att upptäcka och åtgärda dåliga psykosociala förhållanden. I arbetet ingår även rehabilitering.
- Vi har inte hunnit genomföra det här över hela linjen, men när det är klart kan vi ställa krav på cheferna och de blir tvungna att göra något. Det måste komma uppifrån. Cheferna måste se att de inte kan pressa sina anställda mer.
Samtidigt inser Orsulic att det finns en orsak till chefernas brist på engagemang i arbetsmiljöfrågorna.
- De är fruktansvärt överbelastade, de hinner inte med att ta hand om människor. Men de måste ändå följa arbetsmiljölagen, säger han. Vi får alltid höra att det går dåligt för Volvo, trots de stora vinsterna. Frågan är vilket pris man ska betala för att försvara sin position på marknaden. Jag ser ingen ljusning om inte vår ledning tar tag i det här och gör något åt situationen.

LINDA SVENSSON © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.