Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

100 000 kommer saknas på arbetsmarknaden

100 000 personer med rätt kompetens. Så många personer kommer att saknas om fem år om inget förändras, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Inom Unionens område är bristen störst inom data och IT.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Jobbar du inom data och IT kommer du ha fortsatt goda möjligheter att få jobb. Pressmaster/Colourbox

Arbetsförmedlingens nya prognos visar en fortsatt brist på personal och goda möjligheter till jobb inom många yrken de kommande fem åren. De ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som kräver en högre utbildning.

– Den som har en eftergymnasial utbildning kommer att ha mycket goda jobbmöjligheter. Tjänstemän med en bred utbildning kommer att ha möjlighet att ta många typer av jobb men det kan också vara stor konkurrens om de jobben. Det viktiga är att man kan fortsätta att kompetensutveckla sig, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

De största underskotten av personal med rätt utbildning och erfarenhet kommer uppstå inom hälso- och sjukvården. Där beräknas bristen inom fem år bli runt 34 000 personer enligt Arbetsförmedlingens rapport, som presenterades under torsdagen. Inom pedagogiskt arbete väntas ytterligare 23 000 personer behövas med önskad kompetens.

Om inget görs för att motverka den bristande kompetensförsörjningen kommer det få stora konsekvenser med risk för sänkt kvalité i framför allt den offentliga servicen, säger Annelie Almérus.

Inom Unionens område kommer bristen främst märkas inom IT och data där 9 000 personer behövs, enligt Annelie Almérus.

– Bristen är jättestor. Att de inte är fler än 9 000 beror på att området inte är så stort, så procentuellt är det enormt i den yrkeskategorin och allra störst är den gällande mjukvaru- och systemutvecklarna, säger hon.

Bristen på utbildad personal får konsekvensen att arbetsgivarna kommer att sänka kraven på erfarenhet och utbildning, tror Arbetsförmedlingen. Detta kommer i sin tur leda till bättre jobbmöjligheter för fler, framför allt för nyexaminerade.

– Kanske har arbetsgivarna ställt alldeles för höga krav, det kan vara av godo att man nu sänker kraven.

Arbetsförmedlingen betonar vikten av att göra bristyrkena mer attraktiva.

– Arbetsgivarna måste bidra så fler söker sig till de här yrkena och utbildningsväsendet bör dimensionera sig efter arbetsmarknadens behov. Och som individ har man ansvar för sitt livslånga lärande och hålla sig á jour med vad som behövs, säger Annelie Almérus.

Totalt omfattar Arbetsförmedlingens prognos 200 yrken.

Hetaste yrkena

Minst konkurrens om jobben om fem år:

Civilingenjörer och tekniker
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-tekniker
Barnmorskor
Förskollärare
Sjuksköterskor
Socialsekreterarare
Lärare
Psykologer

Störst konkurrens om jobben om fem år:

Informatörer och kommunikatörer
Journalister
Fastighetsmäklare
Fotografer
Finansanalytiker
Banktjänstemän
Musiker

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.