Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

100 000 kommer saknas på arbetsmarknaden

100 000 personer med rätt kompetens. Så många personer kommer att saknas om fem år om inget förändras, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Inom Unionens område är bristen störst inom data och IT.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Jobbar du inom data och IT kommer du ha fortsatt goda möjligheter att få jobb. Pressmaster/Colourbox

Arbetsförmedlingens nya prognos visar en fortsatt brist på personal och goda möjligheter till jobb inom många yrken de kommande fem åren. De ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som kräver en högre utbildning.

– Den som har en eftergymnasial utbildning kommer att ha mycket goda jobbmöjligheter. Tjänstemän med en bred utbildning kommer att ha möjlighet att ta många typer av jobb men det kan också vara stor konkurrens om de jobben. Det viktiga är att man kan fortsätta att kompetensutveckla sig, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

De största underskotten av personal med rätt utbildning och erfarenhet kommer uppstå inom hälso- och sjukvården. Där beräknas bristen inom fem år bli runt 34 000 personer enligt Arbetsförmedlingens rapport, som presenterades under torsdagen. Inom pedagogiskt arbete väntas ytterligare 23 000 personer behövas med önskad kompetens.

Om inget görs för att motverka den bristande kompetensförsörjningen kommer det få stora konsekvenser med risk för sänkt kvalité i framför allt den offentliga servicen, säger Annelie Almérus.

Inom Unionens område kommer bristen främst märkas inom IT och data där 9 000 personer behövs, enligt Annelie Almérus.

– Bristen är jättestor. Att de inte är fler än 9 000 beror på att området inte är så stort, så procentuellt är det enormt i den yrkeskategorin och allra störst är den gällande mjukvaru- och systemutvecklarna, säger hon.

Bristen på utbildad personal får konsekvensen att arbetsgivarna kommer att sänka kraven på erfarenhet och utbildning, tror Arbetsförmedlingen. Detta kommer i sin tur leda till bättre jobbmöjligheter för fler, framför allt för nyexaminerade.

– Kanske har arbetsgivarna ställt alldeles för höga krav, det kan vara av godo att man nu sänker kraven.

Arbetsförmedlingen betonar vikten av att göra bristyrkena mer attraktiva.

– Arbetsgivarna måste bidra så fler söker sig till de här yrkena och utbildningsväsendet bör dimensionera sig efter arbetsmarknadens behov. Och som individ har man ansvar för sitt livslånga lärande och hålla sig á jour med vad som behövs, säger Annelie Almérus.

Totalt omfattar Arbetsförmedlingens prognos 200 yrken.

Hetaste yrkena

Minst konkurrens om jobben om fem år:

Civilingenjörer och tekniker
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-tekniker
Barnmorskor
Förskollärare
Sjuksköterskor
Socialsekreterarare
Lärare
Psykologer

Störst konkurrens om jobben om fem år:

Informatörer och kommunikatörer
Journalister
Fastighetsmäklare
Fotografer
Finansanalytiker
Banktjänstemän
Musiker

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.