Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

100 000 kommer saknas på arbetsmarknaden

100 000 personer med rätt kompetens. Så många personer kommer att saknas om fem år om inget förändras, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Inom Unionens område är bristen störst inom data och IT.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Jobbar du inom data och IT kommer du ha fortsatt goda möjligheter att få jobb. Pressmaster/Colourbox

Arbetsförmedlingens nya prognos visar en fortsatt brist på personal och goda möjligheter till jobb inom många yrken de kommande fem åren. De ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som kräver en högre utbildning.

– Den som har en eftergymnasial utbildning kommer att ha mycket goda jobbmöjligheter. Tjänstemän med en bred utbildning kommer att ha möjlighet att ta många typer av jobb men det kan också vara stor konkurrens om de jobben. Det viktiga är att man kan fortsätta att kompetensutveckla sig, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

De största underskotten av personal med rätt utbildning och erfarenhet kommer uppstå inom hälso- och sjukvården. Där beräknas bristen inom fem år bli runt 34 000 personer enligt Arbetsförmedlingens rapport, som presenterades under torsdagen. Inom pedagogiskt arbete väntas ytterligare 23 000 personer behövas med önskad kompetens.

Om inget görs för att motverka den bristande kompetensförsörjningen kommer det få stora konsekvenser med risk för sänkt kvalité i framför allt den offentliga servicen, säger Annelie Almérus.

Inom Unionens område kommer bristen främst märkas inom IT och data där 9 000 personer behövs, enligt Annelie Almérus.

– Bristen är jättestor. Att de inte är fler än 9 000 beror på att området inte är så stort, så procentuellt är det enormt i den yrkeskategorin och allra störst är den gällande mjukvaru- och systemutvecklarna, säger hon.

Bristen på utbildad personal får konsekvensen att arbetsgivarna kommer att sänka kraven på erfarenhet och utbildning, tror Arbetsförmedlingen. Detta kommer i sin tur leda till bättre jobbmöjligheter för fler, framför allt för nyexaminerade.

– Kanske har arbetsgivarna ställt alldeles för höga krav, det kan vara av godo att man nu sänker kraven.

Arbetsförmedlingen betonar vikten av att göra bristyrkena mer attraktiva.

– Arbetsgivarna måste bidra så fler söker sig till de här yrkena och utbildningsväsendet bör dimensionera sig efter arbetsmarknadens behov. Och som individ har man ansvar för sitt livslånga lärande och hålla sig á jour med vad som behövs, säger Annelie Almérus.

Totalt omfattar Arbetsförmedlingens prognos 200 yrken.

Hetaste yrkena

Minst konkurrens om jobben om fem år:

Civilingenjörer och tekniker
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-tekniker
Barnmorskor
Förskollärare
Sjuksköterskor
Socialsekreterarare
Lärare
Psykologer

Störst konkurrens om jobben om fem år:

Informatörer och kommunikatörer
Journalister
Fastighetsmäklare
Fotografer
Finansanalytiker
Banktjänstemän
Musiker

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.