Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag vägrar betala avgångsvederlag

En Unionenmedlem har enligt ett avtal med sin förra arbetsgivare rätt till avgångsvederlag på 232 000 kronor. Trots det vägrar företaget att betala ut pengarna. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
IT-bolaget anser sig ha rätt att häva avtalet. Colourbox

Unionenmedlemmen var ekonomichef på ett svenskt IT-företag och hade varit med under bolagets resa från startup till framgångsrik verksamhet med många anställda. För ett år sedan fick hon en ny chef och upplevde omedelbart att han uteslöt henne från viktiga frågor och gav henne omotiverad kritik. Konflikten dem emellan eskalerade under våren 2018 och ledde till slut till att kvinnan blev sjukskriven.

När det stod klart för ekonomichefen att hennes arbetsgivare inte tänkte vidta några åtgärder för att reda ut problemet såg hon ingen annan utväg än att sluta. I maj tecknades ett avtal om ett avgångsvederlag på 232 000 kronor, en summa som skulle betalas ut efter att hennes anställning upphört. Problemet var bara att hon aldrig fick några pengar.

I stället riktade IT-bolaget en rad anklagelser mot kvinnan, omständigheter som sammantaget innebar att man ansåg sig ha rätt att häva avtalet. Nu har Unionen stämt företaget.

– Vi vill inte specificera vilka anklagelser som riktas mot vår medlem, men den bevisning som bolaget presenterat är mycket bristfällig, enligt vår bedömning. Avtalet är tydligt och det krävs att man har mycket på fötterna för att kunna häva det, särskilt om man gör gällande omständigheter som inträffat innan avtalet träffades och som bolaget borde ha känt till, säger Sofia Tot, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Under hösten slutade kvinnans chef plötsligt på företaget men trots det har bolaget vidhållit sin linje och har inte tagit någon kontakt med Unionen för att reda ut saken.

– Vår medlem var den som började bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete på bolaget. Att hon sedan själv blivit utsatt för så allvarliga brister i arbetsmiljön att hon var tvungen att lämna sin anställning har tagit henne mycket hårt. Nu har hon ett nytt jobb och mår bra, men vi menar att avtalet fortfarande gäller och att hon har rätt till pengarna, säger Sofia Tot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.