Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag vägrar betala avgångsvederlag

En Unionenmedlem har enligt ett avtal med sin förra arbetsgivare rätt till avgångsvederlag på 232 000 kronor. Trots det vägrar företaget att betala ut pengarna. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
IT-bolaget anser sig ha rätt att häva avtalet. Colourbox

Unionenmedlemmen var ekonomichef på ett svenskt IT-företag och hade varit med under bolagets resa från startup till framgångsrik verksamhet med många anställda. För ett år sedan fick hon en ny chef och upplevde omedelbart att han uteslöt henne från viktiga frågor och gav henne omotiverad kritik. Konflikten dem emellan eskalerade under våren 2018 och ledde till slut till att kvinnan blev sjukskriven.

När det stod klart för ekonomichefen att hennes arbetsgivare inte tänkte vidta några åtgärder för att reda ut problemet såg hon ingen annan utväg än att sluta. I maj tecknades ett avtal om ett avgångsvederlag på 232 000 kronor, en summa som skulle betalas ut efter att hennes anställning upphört. Problemet var bara att hon aldrig fick några pengar.

I stället riktade IT-bolaget en rad anklagelser mot kvinnan, omständigheter som sammantaget innebar att man ansåg sig ha rätt att häva avtalet. Nu har Unionen stämt företaget.

– Vi vill inte specificera vilka anklagelser som riktas mot vår medlem, men den bevisning som bolaget presenterat är mycket bristfällig, enligt vår bedömning. Avtalet är tydligt och det krävs att man har mycket på fötterna för att kunna häva det, särskilt om man gör gällande omständigheter som inträffat innan avtalet träffades och som bolaget borde ha känt till, säger Sofia Tot, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Under hösten slutade kvinnans chef plötsligt på företaget men trots det har bolaget vidhållit sin linje och har inte tagit någon kontakt med Unionen för att reda ut saken.

– Vår medlem var den som började bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete på bolaget. Att hon sedan själv blivit utsatt för så allvarliga brister i arbetsmiljön att hon var tvungen att lämna sin anställning har tagit henne mycket hårt. Nu har hon ett nytt jobb och mår bra, men vi menar att avtalet fortfarande gäller och att hon har rätt till pengarna, säger Sofia Tot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.