Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor sätter kollegor framför barn

Pappor i Sverige, främst inom den privata sektorn, har gått på en myt. Anledningen att så få tar ut föräldraledigt är, enligt en ny studie, att papporna är lojala mot sina kollegor och vill leva upp till bilden av den ”ideale anställda”.
Johanna Rovira Publicerad
Tekso/Colourbox
Pappor i Sverige tar ut mindre än en tredjedel av föräldraledigheten och allra sämst är män i privat sektor. Tekso/Colourbox

Sverige toppar visserligen ligan över länder där pappor tar ut föräldraledighet – icke desto mindre tar pappor i Sverige ut mindre än en tredjedel av föräldraledigheten. Män som jobbar i den privata sektorn är sämst på att ta pappaledigt.  

Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt varför och kommit fram till att ett av hindren för papporna att vara hemma längre är att företagen struntar i att ta in vikarier för att ersätta den pappaledige och i stället kallt räknar med att arbetskamrater täcker upp. För att inte ställa till det för kollegorna, väljer papporna att begränsa sin frånvaro.

Studien visar också att den informella arbetsplatskulturen grundar sig i myten om den ”ideale anställde”, det vill säga den anställde som sätter jobbet före barn och familj. Forskarna menar att normen som råder är olycklig för alla parter eftersom arbetsgivarna faktiskt skulle tjäna på att uppmuntra män att ta ut sin föräldraledighet.

– De får lojala anställda och de blir attraktiva företag att arbeta i, säger Philip Wang, forskare i psykologi, i ett pressmeddelande.

Generösa lagar om föräldraledighet räcker inte för att få ett jämlikt föräldraskap, men det skickar ändå ut viktiga signaler, konstaterar forskarna som jämfört pappaledighet i flera länder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.