Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Mildare krav på sjukas arbetsförmåga

Regeringens särskilda utredare föreslår att vissa regler i sjukförsäkringen ska bli lindrigare. Det gäller bland annat kravet på att en sjukskriven person ska prövas mot andra jobb.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

– En trygg sjukförsäkring är en försäkring med tydliga och förutsebara villkor. Det är lika viktigt att människor inte fastnar i långa sjukskrivningar som att den som kan återgå i sitt arbete ska ges möjlighet till det även om man varit sjukskriven en längre tid. Arbetet och arbetsplatsen betyder ofta mycket för att en sjukskriven person ska tillfriskna, säger Claes Jansson, regeringens särskilde utredare i ett pressmeddelande från Regeringskansliet.

Om en person har rätt till sjukpenning eller inte bedöms i dag utifrån vissa tidsgränser i den så kallade rehabiliteringskedjan. Utredningen föreslår att det ska bli lättare att skjuta upp bedömningen om arbetsförmågan mot ett ”normalt förekommande arbete” efter att en person haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar, som i dag är gränsen. Anledningen är att kraven för uppskjutande bedömning anses vara för höga.  

Dessutom föreslås att Försäkringskassan även efter 365 dagar i rehabiliteringskedjan ska kunna pröva arbetsförmågan hos arbetsgivaren, förutsatt att det är stor sannolikhet att den sjukskrivna personen kan återgå i arbetet. Efter att den som är sjukskriven varit det i mer än två år ska det dock inte vara möjligt att skjuta upp prövningen mot ett annat arbete.

Utredningen kommer att lämna ett slutbetänkande senast den 15 oktober 2019.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll ser fram emot att fördjupa sig i utredningens förslag.

– Sverige ska ha en trygg och välfungerande sjukförsäkring. Vi behöver stärka förutsättningar för människor som varit sjukskrivna att komma tillbaka i arbete, säger Annika Strandhäll.

Läs också: 27 000 nekas ersättning från Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.