Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Spara rätt – utifrån din ålder
Det är aldrig för sent att börja samla i ladorna. Men hur och till vad varierar med vilken ålder vi är i. Vi lät två privatekonomer tipsa om hur sparande bäst läggs upp vid olika tidpunkter i livet.
Sparande vid 20 år
➧ Ylva Yngveson, oberoende privatekonom, tycker att det är bra att börja spara redan när inkomsten från det första jobbet kommer in på kontot. För dem som bor kvar hemma och inte har några större utgifter för sitt boende föreslår hon ett sparande på åtminstone 5 000 kronor i månaden.
– Om du börjar jobba direkt efter gymnasiet och bor kvar hemma har du ett kanontillfälle att spara ihop till insatsen till den första bostaden.
För att få ett bolån måste man betala en kontantinsats på 15 procent av bostadens pris. Det betyder att för en etta för 1,5 miljoner kronor blir kontantinsatsen 225 000 kronor. Med ett månadssparande till bostaden på 4 000 kronor är de pengarna insparade på knappt fem år.
Resterande del rekommenderar Ylva Yngveson att man har på ett räntebärande konto som omfattas av insättningsgarantin.
– De pengarna kan användas till närliggande sparmål som ett körkort, en bil eller en semesterresa – men också till en buffert. Eftersom det är pengar som det ska gå att få loss lätt är det bättre att ha dem på ett konto än på aktiemarknaden.
För den som väljer att fortsätta studera direkt efter gymnasiet blir det svårt att avvara mycket pengar till sparande.
– Men det är bra om det går att sätta av pengar från sommarjobb till en buffert. Det kan hända att du behöver glasögon, måste betala självrisk om cykeln blir stulen eller biter av en tand och behöver gå till tandläkaren. Studiemedlen räcker inte till allt, säger Ylva Yngveson.
Att börja spara till pensionen är dock för tidigt. Bostad och utbildning går före.
Sparande vid 30 år
➧ För den som i den här åldern inte har skaffat en egen bostad är sparandet till boendet mest angeläget. Det gäller många unga storstadsbor som har andrahandskontrakt. Den som har en egen bostad kan fokusera på att fylla på sin buffert – helst med 2 500 kronor i månaden.
– Bufferten ska räcka till sådant som dator, mobil, nya vinterdäck, ny tvättmaskin och andra prylar som blir obrukbara efter några år, säger Ylva Yngveson.
Dessutom är det bra att amortera på bolånet för att få ner skuldsättningen.
Ylva Yngveson rekommenderar också att de som är i 30-årsåldern kommer i gång med ett pensionssparande på omkring 1 000 kronor i månaden – antingen på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring.
Sparande vid 40 år
➧ I denna ålder är rekommendationen att fortsätta spara 1 000 kronor i månaden till pensionen om ekonomin tillåter, och helst öka pensionssparandet med två procent per år för att kompensera för inflationen.
Man bör även fortsätta att amortera på bolånet för att få en lägre boendekostnad i framtiden, men inte som enda långsiktiga sparande. Ett aktiesparande på ett investeringssparkonto, till exempel i en Sverigefond eller en globalfond, är ett bra komplement.
Nordeas sparekonom Ingela Gabrielsson råder föräldrar i 40-årsåldern att börja ett långsiktigt sparande till barnens framtida bostad, men även ett kortsiktigt sparande.
– Barnen kostar mer när de blir äldre – de vill rida, spela hockey och ha nya cyklar, mobiltelefoner och egen dator.
Sparande vid 60 år
➧ Många kan inte börja spara förrän de är i den här åldern och barnen har flyttat ut. Andra inser att de kommer att få ut en betydligt mindre del av lönen i pension än vad de hade trott. Men det är inte för sent att komma i gång med ett sparande.
– Den som inte har något kortsiktigt sparande bör bygga upp en buffert på ett bankkonto. Det handlar om att försöka dra ner på utgifter för att få ihop ett månadssparande. Det kan också vara läge att fundera på att byta till en mindre bostad och lösa bort lån och på så sätt få en lägre månadskostnad, säger Ingela Gabrielson.
Ylva Yngveson rekommenderar 60- åringen att flytta över en del av sparandet i aktiefonder till räntesparande. Men inte allt.
– Gå inte ur aktiesparandet helt. Pensionstiden är i genomsnitt 20 år, så det är ingen brådska att flytta över allt sparande från aktiemarknaden. Men se till att säkra en värdestegring i god tid.
Ett annat råd är att inte gå i pension för tidigt.
– Den allmänna pensionen minskar med 6–7 procent livsvarigt för varje år om du går i pension före 65.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
