Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De poddar om ångest

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg driver sedan 2015 en av Sveriges största poddar, Ångestpodden. Med en stor följarskara följer också ett ansvar, anser de.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Stehn
Idas och Sofie har hela 200 000 lyssnare och väljer annonsörer med omsorg. Fredrik Stehn

Idén till podden fick Ida när hon gick i terapi för panikångest och kände sig ensam. Det var självklart att starta podden tillsammans med bästisen Sofie. Till en början var de oroliga för om de skulle bli tagna på allvar – de är varken utbildade inom psykologi eller politiker. Men i dag har podden 200 000 unika lyssnare i månaden.

– Jag tror att vi pratar om psykisk ohälsa på exakt rätt sätt. Vi har inte varit rädda för att skämta om vår egen ångest, säger Sofie Hallberg.

En gång i veckan publiceras ett avsnitt, där en person intervjuas om psykisk ohälsa. Inför valet ville tre partiledare medverka.

– Då känner man att vi kan påverka dem som kan påverka på riktigt, säger Sofie Hallberg.

Ida och Sofie tycker att ordet influencer är för starkt förknippat med att göra reklam för skönhetsprodukter. Därför kallar de sig hellre för sociala entreprenörer. Men helst vill de arbeta mer som lobbyister och påverka politiska beslut.

– Vi kan faktiskt påverka redan nu. I en kampanj med Vision har vi belyst bristen på kuratorer i svenska skolor. Filmen har visats över 100 000 gånger i sociala medier och vi har hört att kommunpolitiker har tagit intryck av kampanjen, säger Ida Höckerstrand.

Med den makt de har följer också ett ansvar, anser de. Intervjuar de en gäst om ätstörningar och självskadebeteenden berättar de till exempel inte om hur de själva bantar eller på vilket sätt gästen har skadat sig själv.

– Vi vill inte ge några tips eller trigga någon att göra något skadligt, säger Sofie Hallberg.

De är öppna för att samarbeta med många olika slags annonsörer.

– Psykisk hälsa är inte bara politikernas ansvar. Alla företag som riktar sig till konsumenter har ett ansvar, säger Ida Höckerstrand.

En stor samarbetspartner är nelly.com, som säljer mode till unga tjejer. Med ett modeföretag som samarbetspartner tycker Ida och Sofie att de har ett särskilt ansvar gentemot följarna.

– För att visa att företaget delar våra värderingar ville vi till exempel ha ett badevent med normbrytande kroppar. Mode ska vara kul för alla, säger Ida Höckerstrand.

Men det finns annonsörer som de väljer att inte samarbeta med. Kasinon är ett exempel.

– Vi måste dela företagens värderingar. Vi vill ju inte samarbeta med ett företag som erbjuder gratisspins när vi har pratat om spelmissbruk i podden. Då förlorar vi vår trovärdighet, säger Sofie Hallberg.

Läs mer: Influencers - vår tids makthavare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.