Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Mjukstart för avtalsrörelsen

Det är över ett år tills Unionens nya kollektivavtal ska finnas klara. Men redan nu har förberedelserna för avtalsrörelsen startat. Och det är nu som medlemmarna har störst möjlighet att påverka kraven.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Målet är att de första avtalen ska vara klara den 1 april 2020. Colourbox

Är det något särskilt du anser måste förbättras i arbetslivet, och är det här något du tror att din fackliga organisation kan påverka?

Då kan det vara läge att försöka få till en ändring i avtalen. För de handlar inte bara om löner, utan om alla slag av arbetsvillkor.

Under våren samlar Unionen in åsikter från medlemmar och förtroendevalda via enkäter, webb, medlemsmöten och regionala konferenser.

För dig som har en fackklubb på arbetsplatsen går det givetvis att föra fram sina synpunkter den vägen. Men det finns även andra vägar att gå för den som vill påverka vilka avtalskrav som Unionen ska driva i förhandlingarna med sina motparter på arbetsgivarsidan.

Nytt från i år är att medlemmar kommer att kunna göra sina röster hörda via Unionens webb. Förutom möjlighet till fria svar ger tjänsten, som börjar fungera i månadsskiftet januari-februari, chans att tycka till om fyra huvudområden: Lön – bra jobb ska löna sig, Balans i arbetslivet – arbetstid och arbetsmiljö, Ett utvecklande arbetsliv – kompetens, trygghet, pension samt Jämställdhet och mångfald - ett arbetsliv för alla.

Du kan också lämna in en avtalsmotion med förslag på vad Unionen ska driva i nästa avtalsrörelse.

Ytterligare en möjlighet att påverka är att nominera ledamöter till de 13 branschdelegationerna. I dessa sitter representanter för medlemmar inom de olika avtalsområdena. Delegationerna har bland annat till uppgift att föreslå avtalskrav och att rekommendera förbundsstyrelsen om ett avtal bör antas.

Vilka som så småningom hamnar i delegationerna avgörs av förbundsrådet, Unionens årsmöte. Förbundsrådet består av 130 valda ombud från Unionens regioner runt om i landet.

Samma förbundsråd behandlar avtalsmotionerna och drar upp riktlinjerna för den kommande avtalsrörelsen.

Tidtabell mot nytt avtal

Under våren samlas synpunkter in via enkäter, medlemsmöten och regionala konferenser.

17 april – sista datum för att lämna in en avtalsmotion samt för att tycka till via Unionens webb.

10 mars – sista datum för att nominera ledamöter till förhandlingsdelegationerna.

17-18 juni Förbundsråd. Bland annat med hjälp av det ovanstående fattar Förbundsrådet ett inriktningsbeslut inför avtalsrörelsen, det vill säga en sammanfattning av de frågor som Unionen ska driva gemensamt.

Under hösten tar branschdelegationerna fram förslag till konkreta avtalskrav avpassade till respektive bransch. Kraven fastställs sedan av förbundsstyrelsen.

För att ge ökad styrka fastställer Unionen tillsammans med flera andra fack – GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer – också en avtalspolitisk plattform. Den presenteras i början av november. Samarbetet kallas Facken inom industrin.

Krav överlämnas före jul på avtalsområdena inom industrin och förhandlingarna inleds direkt efter helgerna. Inom Handel, Almega, Bygg, Transport, Organisationer med flera överlämnas kraven under januari, februari och framåt beroende på när respektive avtal löper ut.

Målet är att de första avtalen ska vara klara den 1 april 2020. Flera tunga avtal löper ut den 31 mars 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.