Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla har en del i mobbning på jobbet

De flesta av oss skulle nog svara nej på frågan om vi någon gång mobbat en kollega. Men alla på en arbetsplats är potentiella deltagare i en mobbningsprocess.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Vare sig delaktigheten är aktiv eller passiv är mobbning på jobbet allas ansvar. Colourbox

I Kollegas undersökning som vi presenterade i nummer fem svarar bara en procent ja på frågan om de har varit delaktiga i att mobba någon på sin arbetsplats. Siffran står i skarp kontrast till de 16 procent som uppger att de utsatts för mobbning.

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Mobbning kan ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan handla om utfrysning (både från sociala och jobbrelaterade aktiviteter), att bli ignorerad, att fråntas arbetsuppgifter eller få ohälsosamt många, eller att bli verbalt eller till och med fysiskt attackerad. Den kan också ske via sms och mejl.

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Även om du inte aktivt deltagit i att kränka en kollega kan ditt beteende ha en avgörande roll. Mobbning innefattar fler än två personer även om det bara är en person som aktivt utför negativa handlingar. De runt omkring spelar, ibland helt ovetande, roller. Vissa ser inte, vill inte se eller anser inte att det som sker är mobbning. Andra är rädda om sitt arbete eller för att själva bli utsatta.

I en doktorsavhandling om vuxenmobbning av Louise Svensson definieras vilka olika roller vi spelar när mobbning på jobbet uppstår. Av avhandlingen framkommer att den som mobbar i de flesta fall är antingen chef eller en informell ledare.

CHEFEN

Den som är chef har en viktig roll när det gäller mobbning på arbetsplatsen. Chefens agerande – passivt eller aktivt – uppmärksammas och värderas mer än andras, vilket gör att mobbning ofta blir tydligare när det är chefen som mobbar. Även om mobbning förstås också kan ske bakom stängda dörrar.

Chefen kan vara den som stöttar den utsatta, den som uttryckligen mobbar eller den som helt enkelt ”inte gör något åt det” – trots sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. På grund av sin ställning kan mobbning från chefen gå ut över den mobbades anställning, lön och arbetsuppgifter.

INFORMELLA LEDAREN

Detta är ofta en eller flera personer på liknande hierarkisk nivå som den utsatta. Informella ledare i en grupp är i sig inte något negativt, men de har större möjlighet än andra att kunna mobba.

Informellt ledarskap är tydligast på arbetsplatser där chefen är frånvarande eller där chefen själv har liten reell makt. Ledaren har ofta inflytande tack vare en frekvent och nära kontakt med chefen. Det kan också vara en person som är bra på det ”sociala spelet” och som ser till att hen kan ta sig friheter utan repressalier från gruppen. Informella ledare har ofta jobbat länge på arbetsplatsen och ser till att nya medarbetare får anpassa sig efter de normer som råder.

MEDLÖPAREN

En medlöpare är den som inte vill se, eller som ser men inte vill visa sitt stöd till den utsatta inför andra, eller som rentav ger sitt tysta bifall åt mobbningen.

Den som blir mobbad uppfattar ofta medlöparen som en potentiell mobbare. Det kan räcka med att den utsatta känner sig osäker på var medlöparen står och vad medlöparen vet för att uppfattas som den mobbades motpart.

STÖDJAREN

Denna visar öppet eller slutet sitt stöd för den utsatta. Det kan vara någon på arbetsplatsen som den mobbade kan tala med om sin situation eller som inte uttryckligen ställer sig på mobbarnas sida.

Att ge öppet stöd är att på ett eller annat sätt visa inför arbetsgruppen att man står på den utsattas sida. Eller att till och med konfrontera mobbaren. Stödjaren ser och erkänner situationen som just mobbning. Ett öppet stöd kan leda till repressalier eller att personen själv utsätts för mobbning, beroende på stödjarens egen status i gruppen.

Slutet stödjande är personer som den utsatte kan tala med, men som inte utåt visar sitt stöd. Det kan vara både en chef och en kollega. Hen kanske inte själv har sett mobbningen men lyssnar och tar den utsatte på allvar. Oavsett om stödet är öppet eller dolt kan mobbningen lindras av att det finns stödpersoner.

Bilder: Colourbox

KONTORSMILJÖN HAR BETYDELSE

I sin avhandling upptäckte Louise Svensson att även kontorsmiljön påverkar hur pass utsatt den mobbade känner sig. Ett öppet kontorslandskap kan vara en mardröm för en mobbad. Därför kan det vara väldigt viktigt för den som är utsatt att ha ett eget rum som en reträttplats.

Kollega har tidigare uppmärksammat brittisk forskning som visar på liknande problem med sexism i öppna kontorslandskap. I studien framkom att många kvinnor kände sig ständigt iakttagna av manliga medarbetare och att det inte fanns någonstans att gå undan för att få vara i fred.

Läs mer: Öppna kontorslandskap främjar sexism

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Jobbet med spöken runt hörnet

Klockor som oförklarligt ger ifrån sig ljud. Saker som flyttar sig. Hörbara steg från den tomma övervåningen. Det finns anställda på Långholmens hotell och restaurang – ett tidigare fängelse – som inte vill åka upp på vinden ensamma.
Petra Rendik Publicerad 31 oktober 2025, kl 06:01
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Övernaturliga upplevelser på Långholmen – eller helt rationella förklaringar?
Spöken på jobbet - eller inte? Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg på Långholmens hotell - ett tidigare fängelse där det sägs spöka - kan berätta många underhållande historier om kusliga händelser. Foto: Joachim Stokstad/G. Fredriksson.

I dagsljus känns Långholmens hotell och restaurang som en skön oas bara några hundra meter från den hårt trafikerade Västerbron i Stockholm. Men när mörkret faller så känns platsen inte lika inbjudande, särskilt inte om man känner till Långholmens historia.

Här finns det gamla spinnhuset som en gång var en straffinrättning för fattiga kvinnor och från början på 1800-talet byggdes fängelseverksamheten ut, för att upphöra först 1975. 

Sista dödsstraffet november 1910

Det var också här den sista avrättningen i landet ägde rum, när rånmördaren Johan Ander avrättades med giljotin den 23 november 1910.

Det finns nog mycket ångest och sorg i väggarna. Har man lite livlig fantasi och är mörkrädd… jag vill i alla fall ha sällskap när jag rör mig på vissa platser här … Håret i nacken krusar sig ibland, säger Chris Stenberg, arrangemangschef på Långholmens hotell.

Tror egentligen inte på spöken

Bland de anställda på hotellet har tre läger utkristalliserat sig när det kommer till hur man ställer sig till övernaturliga fenomen, berättar Chris Stenberg: hon själv tillhör de som egentligen inte tror på spöken men inte är lika tvärsäkra på sin sak sen man började arbeta på hotellet.

Det finns de som inte tror alls, och så gänget som inte tycker det är så konstigt att osaliga andar vandrar mitt bland oss.

Victoria Ingasdotter, som jobbar med konferenser på hotellet, tillhör den senare kategorin. Men det betyder inte att hon skyller på spöken så fort hon hör konstiga ljud från källaren.

Jag har upplevt saker som är svåra att förklara

Jag försöker ju hitta rationella förklaringar såklart, men jag har upplevt saker som är svåra att förklara, säger hon.

Hon känner mest harmoni på sin arbetsplats, men när hon släcker lamporna då kommer rysningar och en känsla av att inte vara ensam. Särskilt när hon rör sig i de äldsta delarna av huset, som festvåningen och vinden, som ligger vägg i vägg med spinnhuset. 

Till förrådet på vinden kommer man numera med hiss och dit är det många som inte vill åka upp utan sällskap. När dörrarna öppnas på plan tre kan Victoria inte förmå sig att kliva ut ur hissen.

Jag kommer inte ut, det går bara inte! Det är som en osynlig vägg framför mig. ”Skärp dig Victoria”, säger jag till mig själv, men det är bara att åka ner och be någon åka med upp igen, säger hon.

Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg.
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Foto: Joachim Stokstad.

Diskaren såg att mannen saknade ben

En gemensam upplevelse som flera delar är mysteriet med tidtagaruren som ligger i ett rekvisitaförråd på markplan i det gamla spinnhuset. När personalen går in i förrådet har uren ibland börjat pipa – men slutat när de kommit fram till väggen där de hänger.

Jag har en logisk förklaring att det kanske handlar om magnetism av något slag, men vissa kollegor säger att det är spöken. Jag vet inte, säger Chris Stenberg.

En bra spökhistoria

Vare sig man tror på spöken eller inte så är en bra spökhistoria underhållande och medarbetarna på hotellet kan berätta många. 

Stängda dörrar som plötsligt står öppna, prylar som flyttar sig, ljud av fotsteg och dans från festvåningen, trots att personalen gått låsrundan och inte en levande själ synts till. 

Och så historien om mannen utan ben, som nog har lockat mer till skratt än skräck. Det var en diskare som gjorde undan det sista en kväll när en herre kom in i lokalen.

Diskaren trodde att det var en gäst och började prata med honom. Men när mannen går i väg ser diskaren att han saknar ben, säger Victoria Ingasdotter och skrattar. 

Även gäster kan få möta gengångare. För en tid sedan berättade en konferensgäst om en händelse när hon skulle ta sig till sitt hotellrum.

– Hon hade gått upp i fel trappa och känner plötsligt att någon drar henne i kjolen. Jag skojade med henne om att spökena är snälla och hon svarade allvarligt att de kändes lite busiga ändå, berättar Victoria Ingasdotter. 

Långholmens hotell: Berättelser från ett före detta fängelse
Långholmen var i många år Stockholms fängelseö, här låg fram till 1975 Långholmens centralfängelse och på 1700-talet och tidigt 1800-tal kvinnofängelset Långholmens spinnhus. Foto: G. Fredriksson.

Fler arbetsplatser där det sägs spöka

På Varbergs kusthotell kan gäster bli omstoppade av en osynlig sköterska som tog hand om sjuka barn under sanatoriets tid. Det sägs att man också kan höra de tuberkulossjuka barnens skratt ljuda på det som i dag är spaavdelningen.

På stålföretaget Outokumpu i Avesta och avdelningen Strängen kan den som vistas där på kvällar och nätter höra Strängspöket harkla sig. Spöket säg vara en man som jobbade på kontoret och dog kort efter att han gått i pension. 

För några år sedan ville 35 asylsökanden lämna sitt boende i Grännaforsa eftersom det spökade i huset. De hade hört konstiga ljud, sett lampor släckas och låsta dörrar öppnas. 

Källor: Sveriges Radio, Dagens arbete och Hallandsposten.