Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så funkar algoritmer

Instruktioner i datorers programvaror har funnits lika länge som det funnits datorer. Men det är först på senare år som algoritmerna börjat påverka vår vardag.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Algoritmer används för att sortera och prioritera i det enorma informationsflöde som varje dag sköljer över oss. Även vi människor använder oss av en sorts algoritmer när vi fattar beslut. Om du sorterar tvätt i två högar baserat på gradtal använder du kanske algoritmen:

”Om plagget ska tvättas i 60 grader, lägg det i den vänstra högen. Om plagget ska tvättas i 40 grader, lägg det i den högra högen.”

Algoritmer är programmerade av människor. Att Netflix kan ge dig personliga filmtips beror på att en programmerare har bestämt:

”Om kunden har sett Wallander, rekommendera Beck.” Eller vilka filmer det nu kan handla om.

Algoritmer gör också att du kan få tips om vad du ska äta till middag, musikförslag på Spotify och köpråd av typen: ”Andra som köpte motorsåg köpte också stövlar.”

I princip alla datoriserade beslut fattas med hjälp av algoritmer. Att en kreditprövning tar några sekunder eller en ansökan om tillfällig föräldrapenning godkänns på direkten beror på att en algoritm programmerats till att fatta besluten utifrån ett antal parametrar.

Läs också: Dåliga lösenord problem på jobbet

Även sociala medier styrs av algoritmer. På exempelvis Facebook bestämmer en algoritm vilka kommentarer som ska synas, vilket innehåll som ska hamna överst och vilken reklam som visas. Dessa algoritmer är ofta väldigt komplexa och kan använda sig av tusen faktorer för att anpassa innehållet till varje användare. Algoritmen registrerar till exempel vilken typ av inlägg användaren brukar gilla.

Instagram använder sig också av en algoritm. Den gör att användaren i första hand får se bilder som liknar bilder som användaren tidigare har gillat, nya bilder och bilder som har delats av personer som användaren har en nära relation till.

Liknande algoritmer används av Google, Youtube, Snapchat, Twitter och andra internettjänster.

Men algoritmer kan också lära sig själva. Genom att exempelvis ta hänsyn till historiska data och tidigare utfall kan de hitta mönster och samband och på så vis ge bättre instruktioner.

Algoritmer spelade stor roll vid skandalen kring Cambridge Analytica. Analysföretaget lät röstberättigade amerikaner göra ett enkelt personlighetstest genom att logga in med sina Facebookkonton. Cambridge Analytica samlade då också in data från Facebook. Därefter fick algoritmer samköra personlighetstestet med den insamlade datan. Analysföretaget kunde sedan skicka riktade politiska budskap med syftet att få personer att rösta på Donald Trump.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.