Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Algoritmer används för att sortera och prioritera i det enorma informationsflöde som varje dag sköljer över oss. Även vi människor använder oss av en sorts algoritmer när vi fattar beslut. Om du sorterar tvätt i två högar baserat på gradtal använder du kanske algoritmen:
”Om plagget ska tvättas i 60 grader, lägg det i den vänstra högen. Om plagget ska tvättas i 40 grader, lägg det i den högra högen.”
Algoritmer är programmerade av människor. Att Netflix kan ge dig personliga filmtips beror på att en programmerare har bestämt:
”Om kunden har sett Wallander, rekommendera Beck.” Eller vilka filmer det nu kan handla om.
Algoritmer gör också att du kan få tips om vad du ska äta till middag, musikförslag på Spotify och köpråd av typen: ”Andra som köpte motorsåg köpte också stövlar.”
I princip alla datoriserade beslut fattas med hjälp av algoritmer. Att en kreditprövning tar några sekunder eller en ansökan om tillfällig föräldrapenning godkänns på direkten beror på att en algoritm programmerats till att fatta besluten utifrån ett antal parametrar.
Läs också: Dåliga lösenord problem på jobbet
Även sociala medier styrs av algoritmer. På exempelvis Facebook bestämmer en algoritm vilka kommentarer som ska synas, vilket innehåll som ska hamna överst och vilken reklam som visas. Dessa algoritmer är ofta väldigt komplexa och kan använda sig av tusen faktorer för att anpassa innehållet till varje användare. Algoritmen registrerar till exempel vilken typ av inlägg användaren brukar gilla.
Instagram använder sig också av en algoritm. Den gör att användaren i första hand får se bilder som liknar bilder som användaren tidigare har gillat, nya bilder och bilder som har delats av personer som användaren har en nära relation till.
Liknande algoritmer används av Google, Youtube, Snapchat, Twitter och andra internettjänster.
Men algoritmer kan också lära sig själva. Genom att exempelvis ta hänsyn till historiska data och tidigare utfall kan de hitta mönster och samband och på så vis ge bättre instruktioner.
Algoritmer spelade stor roll vid skandalen kring Cambridge Analytica. Analysföretaget lät röstberättigade amerikaner göra ett enkelt personlighetstest genom att logga in med sina Facebookkonton. Cambridge Analytica samlade då också in data från Facebook. Därefter fick algoritmer samköra personlighetstestet med den insamlade datan. Analysföretaget kunde sedan skicka riktade politiska budskap med syftet att få personer att rösta på Donald Trump.
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
