Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Avtal – men ännu inget kollektivavtal med Ryanair

Att det tidigare så fackfientliga Ryanair nu har gjort en överenskommelse med Unionen, genom att ha skrivit ett ”letter of intent”, innebär ännu inga förbättrade villkor för kabinpersonalen.
– Först måste vi få till ett kollektivavtal och dit är det långt, säger Lise Iderström, ombudsman på Unionen.
Anita Täpp, Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pixabay
Avtalet mellan Ryanair och Unionen är inget kollektivavtal. Pixabay

Under hösten har Ryanair skrivit ett ”letter of intent” med fackförbund i flera europeiska länder. Det innebär att man erkänner facken som part att förhandla om kollektivavtal med. I Belgien har det också lett till ett sådant avtal.

Nu har även ett ”letter of intent” skrivits med Unionen. Men eftersom det inte är vanligt i Sverige ledde det till långa diskussioner mellan förbundet och flygbolaget.

– Det behövs ju inte i Sverige. Men det är vanligt på Irland och i Storbritannien. Därför såg vi till sist inte heller något problem med att skriva på avtalet i och med att det ändå betyder att man respekterar våra förtroendevalda och att vi är en facklig motpart, säger Lise Iderström.

Ett krav som förbundet ställde under förhandlingarna var att både överenskommelsen liksom ett eventuellt framtida kollektivavtal ska omfattas av svensk lagstiftning, vilket flygbolaget också slutligen gick med på.

Förhandlingar om ett kollektivavtal är nu i princip redan i gång.

– Vi ska snart ha nästa träff. Men jag vill poängtera att det är långt till ett kollektivavtal. Det är nu det riktiga arbetet börjar, där många knutar ska lösas för att vi ska få ett avtal enligt svensk standard, säger Lisa Iderström.

Vilka kommer de stora stötestenarna att vara?
– Det kan jag inte gå in på. Men man kan ju ändå konstatera att vi kommer från två väldigt olika världar. Dels den irländska och svenska, dels både vad gäller företag och facket. Och vi har identifierat några saker som vi tror kommer att kräva en hel del förhandlingar. Så vi får se hur det går.

– Får vi till ett kollektivavtal så kommer det att vara enligt svensk standard, annars är det inte aktuellt för oss. Det skulle innebära väsentliga förbättringar för de anställda på Ryanair.

Michael O'Leary är känd för sin fackfientlighet. Varför denna omvändning?
– Jag tror det är flera saker. Det har ju varit en del konflikter i flera andra europeiska länder och även på pilotsidan i Sverige och det är klart att inställda flyg pressar flygbolaget, säger Lise Iderström.

– Men sedan har säkert också den EU-dom som kom mot Ryanair 2017 spelat roll. I den slogs fast att irländsk domstol inte ska avgöra de tvister flygbolaget hamnar i. Sedan har också EU-kommissionen pressat på Ryanair och förklarat att nationell lagstiftning och inte irländsk ska gälla där flygbolaget har sina baser. Det har varit ytterligare en press som jag tror har varit minst lika viktig för att flygbolaget har börjat öppna upp för förhandlingar.

Ryanair har 120 anställda på Skavsta och Landvetter som skulle kunna omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Ryanair. Runt 65 procent av dessa är anställda av flygbolagets egna två bemanningsföretag.

 

"Brexit blir farligt för Ryanair"

Flygexperten Jan Ohlsson tror även att Brexit är en anledning till att Ryanair har börjat samarbeta med facken.

När Storbritannien lämnar EU väntas flygtrafiken till och från landet minska.

– Brexit blir farligt för Ryanair. Flygbolaget har ett desperat behov av att få in foten i kontinentala Europa. De har redan köpt ett bolag i Europa och inlett tätt samarbete med andra, säger Jan Ohlsson.

– Den arroganta stilen mot fackföreningar och personalpolitiken är mer gångbar i Storbritannien och på Irland än i kontinentala Europa. För att inte riskera omfattande personalkonflikter ute i Europa måste de anpassa sig till övriga flygbolags arbetsvillkor.

Trots att Ryanair har träffat överenskommelser med fackförbund i flera länder är personalpolitiken fortfarande densamma, påpekar han.

– Kabinpersonalen får till exempel inga matpauser och de får själva betala för sina uniformer och transport från hotellet till flygplatsen. Och många är rädda. Att besättningen inte vågade agera när en man utsatte en äldre svart kvinna för ett rasistiskt påhopp berodde nog på att de var rädda för att få sparken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.