Anställda inom civilsamhället brinner för sina jobb. De är dessutom ovanligt lojala mot sina arbetsgivare eftersom de ofta känner att de jobbar för en god sak.
Men vad händer om chefen är ett svin, om arbetsgivaren är okunnig eller om det kommer fram att det inte har betalats in tjänstepension sedan du började? Hur gör du om valet står mellan att gå vidare med ärendet och dra föreningen i konkurs eller att jobba på som om ingenting hänt?
– Engagemanget i ideella föreningar och organisationer är enormt. Man brinner för sin hjärtefråga. Men det är också det som kan göra att andra saker, som arbetsgivaransvar, hamnar mellan stolarna, säger Madeleine Lehnström, som är regional ombudsman på Unionen i Stockholm.
Att starta en förening är inte svårt. Man behöver bara tre personer, skriva stadgar, ansöka om ett organisationsnummer, skatteregistrera sig och kalla till möte.
Om organisationen har anställda är det viktigt att någon i styrelsen har HR-kompetens
Att vara arbetsgivare är dock märkvärdigare än så. Om föreningen väljer att anställa en person blir den automatiskt arbetsgivare, och då får den invalda styrelsen ett arbetsgivaransvar. Och med det en hel del lagar och avtal att hålla koll på.
– De flesta som väljs in i en förenings styrelse vet inte att arbetsgivaransvaret kommer på köpet. De saknar chefserfarenhet, kan inte leda och har ingen kunskap om grunderna i arbetsrätten. Då blir det lätt problem, säger Carl-Axel Robertsson, som är gruppchef över Unionens ombudsmän i sydväst.
Unionen får in många ärenden som gäller ideella föreningar och organisationer. Ofta handlar det om dålig arbetsmiljö, löner som inte betalats ut och om utebliven tjänstepension. Om du har kollektivavtal omfattas du av en garanti som gör att du får ut tjänstepensionen ändå, även om din arbetsgivare inte har betalt in några premier. Utan kollektivavtal finns inte den garantin och du är i första hand hänvisad till att be arbetsgivaren att betala in de pengarna.
– Ofta är misstagen inte illa menade utan handlar om okunskap. Men det kan vara jobbigt att upptäcka att tjänstepensionen inte betalats in på flera år och kräva en stor summa pengar av en förening med knappa resurser, som dessutom står för ens levebröd, säger Bettina Johansson, som är Unionens regionchef i Sydost.
En annan utmaning för civilsamhället är att det kan vara svårt att skilja på sin roll som anställd och organisationens syfte. Det gör att man inte ställer så mycket krav på sin arbetsgivare.
– Och skulle de ställa krav så är det svårt att få sympatier om du jobbar på en organisation som till exempel vill minska fattigdomen i världen eller hjälpa utrotningshotade djur. Men det är inte en avvägning som den anställde ska göra. Oavsett vilken behjärtansvärd sak du arbetar för ska du ha en bra arbetsmiljö, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen.
Från fackligt håll försöker man stötta medlemmarna i små och stora föreningar. Unionen har haft utbildningar där man bjudit in arbetsgivare och arbetstagare med fokus på samverkan och arbetsmiljö. Man har också utbildat styrelser i vad arbetsgivaransvaret innebär.
– Om en organisation har anställda är det viktigt att någon eller några i styrelsen har HR-kompetens. Det är något som valberedningarna bör ta med i sitt urval. Har organisationen kollektivavtal kan man vända sig till sin arbetsgivarorganisation och få råd. Är man chefsmedlem i Unionen kan man få coachning i sin roll som chef, säger Shade Jalali.
