Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många klagomål på ideella föreningar

De bistår människor i nöd, försvarar rättigheter och kämpar för allas rätt till vård – men Unionen får många klagomål på ideella organisationer.
Lina Björk Publicerad
Maria Annas
Kaj Johansson blev utköpt från IOGT-NTO. Enligt honom själv på grund av sitt fackliga engagemang, att han var besvärlig. Maria Annas

Anställda inom civilsamhället brinner för sina jobb. De är dessutom ovanligt lojala mot sina arbetsgivare eftersom de ofta känner att de jobbar för en god sak.

Men vad händer om chefen är ett svin, om arbetsgivaren är okunnig eller om det kommer fram att det inte har betalats in tjänstepension sedan du började? Hur gör du om valet står mellan att gå vidare med ärendet och dra föreningen i konkurs eller att jobba på som om ingenting hänt?

– Engagemanget i ideella föreningar och organisationer är enormt. Man brinner för sin hjärtefråga. Men det är också det som kan göra att andra saker, som arbetsgivaransvar, hamnar mellan stolarna, säger Madeleine Lehnström, som är regional ombudsman på Unionen i Stockholm.

Att starta en förening är inte svårt. Man behöver bara tre personer, skriva stadgar, ansöka om ett organisationsnummer, skatteregistrera sig och kalla till möte.

Om organisationen har anställda är det viktigt att någon i styrelsen har HR-kompetens

Att vara arbetsgivare är dock märkvärdigare än så. Om föreningen väljer att anställa en person blir den automatiskt arbetsgivare, och då får den invalda styrelsen ett arbetsgivaransvar. Och med det en hel del lagar och avtal att hålla koll på.

– De flesta som väljs in i en förenings styrelse vet inte att arbetsgivaransvaret kommer på köpet. De saknar chefserfarenhet, kan inte leda och har ingen kunskap om grunderna i arbetsrätten. Då blir det lätt problem, säger Carl-Axel Robertsson, som är gruppchef över Unionens ombudsmän i sydväst.

Unionen får in många ärenden som gäller ideella föreningar och organisationer. Ofta handlar det om dålig arbetsmiljö, löner som inte betalats ut och om utebliven tjänstepension. Om du har kollektivavtal omfattas du av en garanti som gör att du får ut tjänstepensionen ändå, även om din arbetsgivare inte har betalt in några premier. Utan kollektivavtal finns inte den garantin och du är i första hand hänvisad till att be arbetsgivaren att betala in de pengarna.

– Ofta är misstagen inte illa menade utan handlar om okunskap. Men det kan vara jobbigt att upptäcka att tjänstepensionen inte betalats in på flera år och kräva en stor summa pengar av en förening med knappa resurser, som dessutom står för ens levebröd, säger Bettina Johansson, som är Unionens regionchef i Sydost.

En annan utmaning för civilsamhället är att det kan vara svårt att skilja på sin roll som anställd och organisationens syfte. Det gör att man inte ställer så mycket krav på sin arbetsgivare.

– Och skulle de ställa krav så är det svårt att få sympatier om du jobbar på en organisation som till exempel vill minska fattigdomen i världen eller hjälpa utrotningshotade djur. Men det är inte en avvägning som den anställde ska göra. Oavsett vilken behjärtansvärd sak du arbetar för ska du ha en bra arbetsmiljö, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen.

Från fackligt håll försöker man stötta medlemmarna i små och stora föreningar. Unionen har haft utbildningar där man bjudit in arbetsgivare och arbetstagare med fokus på samverkan och arbetsmiljö. Man har också utbildat styrelser i vad arbetsgivaransvaret innebär.

– Om en organisation har anställda är det viktigt att någon eller några i styrelsen har HR-kompetens. Det är något som valberedningarna bör ta med i sitt urval. Har organisationen kollektivavtal kan man vända sig till sin arbetsgivarorganisation och få råd. Är man chefsmedlem i Unionen kan man få coachning i sin roll som chef, säger Shade Jalali.

Läs mer: Ideella föreningar ofta okunniga arbetsgivare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.