Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Tanken med checklistan är att skapa ett konkret stöd för chefer, arbetsmiljöombud och fackliga företrädare. Colourbox

I kölvattnet efter metoo har det blivit stort fokus på förebyggande arbete mot sexuella trakasserier på landets arbetsplatser. Efterfrågan på konkreta tips på hur man bäst går till väga har varit stort. Därför har Prevent, facken och arbetsgivarnas gemensamma arbetsmiljöorganisation, mu tagit fram en checklista för att det ska bli enkelt att göra rätt.

– Det är kul att det finns ett så stort engagemang kring de här frågorna och därför vill vi göra det enklare att jobba med dem. Arbetsgivare har redan mycket de ska hålla koll på, vår ambition är att få dem att jobba med det här samtidigt som det övriga systematiska arbetsmiljöarbetet, säger projektledaren Lisa Rönnbäck på Prevent.

Prevents material innehåller exempel på policy, kontrollrutiner och en medarbetarenkät som ska ta tempen på arbetsplatsen. Tanken med checklistan är att skapa ett konkret stöd för chefer, arbetsmiljöombud och fackliga företrädare. Att hjälpa dem att följa lagar och föreskrifter och få uppslag kring hur verksamheten kan arbeta med att minska riskerna.

– Det handlar om att få upp frågorna på bordet och visa att arbetsgivarna faktiskt har ett ansvar att jobba med det här.

Hur är checklistan tänkt att användas?
– Att man jobbar med den som med andra skyddsronder, alltså att arbetsgivare och fackliga företrädare en gång om året går igenom om verksamheten har det man behöver på plats. Vi vill att checklistan ska användas förebyggande, men det är också ett bra sätt att ta avstamp i om det inträffat något på arbetsplatsen, säger Lisa Rönnbäck

Om checklistan

Checklistan mot sexuella trakasserier har Prevent tagit fram tillsammans med representanter för Industriarbetsgivarna, Teaterförbundet och Kommunal.

Ola Rennstam

ola.rennstam@kollega.se

Arbetsmiljö

För Oskar Frisk och Timmy Söderlund är snällhet något som genomsyrar hela arbetsplatsen på Octapharma. Anders G. Warne

När Oskar Frisk, läkemedelstekniker på Octapharma i Stockholm, fick veta att han var tvungen att byta skiftlag blev han först ledsen och lite orolig. Han trivdes ju så otroligt bra i sitt nuvarande team. Var skulle han hamna nu?

När hans mamma några veckor senare frågade hur det kändes med de nya arbetskamraterna svarade han att det var jättebra, på alla vis.

– Jag blev oerhört positivt överraskad, för alla trivdes väldigt bra med varandra och Timmy var precis så som jag hade hört att han skulle vara, säger Oskar Frisk.

Timmy Söderlund är Oskar Frisks och de tio kollegornas teamleader. Han skruvar lite generat på sig när han hör berömmet. Men blir också glad, för det är ett kvitto på att hans noggranna rekrytering har lönat sig. Det handlar om en grupp som trots olika åldrar (20 till närmare 60), kön, etnicitet och religion verkligen klickar med varandra.

– Gruppen är min prio. Det har hänt att jag nekat människor att komma till oss för att magkänslan sagt att individen – trots att de varit jättebra och kompetenta – inte hade fungerat med teamet. Med det sagt, magkänslan stämmer inte alltid.

Viktigast: Respekt och omtänksamhet

Både Oskar Frisk och Timmy Söderlund tycker att det viktigaste på en arbetsplats eller i en grupp är respekt och omtänksamhet. Och det kändes redan när de två träffades första gången.

– Timmy poängterade verkligen att i den här gruppen hjälps vi åt. Ibland uppstår dödtid i en process – då ser man sig runt efter någon som har mer att göra och hugger i. Ingen lämnas i sticket, säger Oskar Frisk.

För honom är en snäll arbetsplats synonymt med en trygg arbetsplats. Han vet att han backas upp av sina kollegor från det att han stämplar in till att han stämplar ut.

– Och jag har en chef som skulle kriga för mig om det behövdes.

Timmy Söderlund själv säger att han försöker vara en professionell ledare som är tillgänglig, lyssnar på personalen och ställer upp för sin grupp. Han ska tåla att bli kritiserad av sina medarbetare när han gör något tokigt.
– Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka, vilket han medger händer då och då.

– Det ska vara högt i tak – på riktigt. Men sedan får andra svara på om jag lyckats vara den chef jag alltid själv velat ha.

För Timmy Söderlund var just detta att ställa upp för varandra det allra viktigaste när han för några år sedan fick chansen att bilda sitt drömlag. Och det var något han upplevde var ganska sällsynt, särskilt i större grupper – man gör klart sitt, tar sin rast och går hem.

– Hos oss är det alltid en eller två individer som under perioder har det extra tungt. Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka. Då avverkar vi arbetsuppgifterna mer harmoniskt utan stress och utan att våra ryggar tar stryk. För det är ett fysiskt jobb vi har med långa arbetspass och treskift.

Snällkultur ekonomiskt lönsam

Det lönar sig på så många plan att jobba så, menar Timmy Söderlund. Trivs medarbetarna så får man en lojal grupp med hög arbetsmoral där alla levererar och där sjukfrånvaro är låg. Det ska vara kul att komma till jobbet.

Alla i teamet har lärt sig uppskatta varandra, alla kan fika ihop.

– Oskar som är yngst umgås nästan mest med den av oss som är äldst, berättar Timmy Söderlund.

Finns det då inget som skaver? Jo såklart, vi är ju människor, men det är mest smågrejer, tycker både Oskar Frisk och Timmy Söderlund. Gruppen har kommit fram till gemensamma förhållningsregler som lyfts ofta på de återkommande arbetsplatsträffarna. Man har listat det som fungerar bra och det som kan förbättras – som att diska kaffekoppar efter sig och skippa onödigt smågnäll.

– Personalen kommer ofta med synpunkter som har med beteenden att göra. Genom att prata om det har vi fått bort slarv och är alltid hjälpsamma mot varandra.

Det är inte så svårt när man själv har skapat regler som gynnar allas trivsel, säger Timmy Söderlund.

Båda tror att en snällkultur är ekonomiskt lönsam i längden. Oskar Frisk är inne på att den måste börja uppifrån och sippra ut i verksamheten, men sedan måste förstås alla göra sitt. Varje dag.

– Att vara snäll en dag och inte nästa? Det är inte att vara snäll. Snällhet ska frodas över tid och alla ska försöka spela samma ton. Då blir det bra, säger Oskar Frisk.