Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Dåliga lösenord problem på jobbet

Många använder samma lösenord privat och på jobbet. Som dessutom ofta är dåliga. Men trots att konsekvenserna kan bli förödande lägger få arbetsgivare resurser på anställdas lösenord.
David Österberg Publicerad
Colourbox.com
Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet Colourbox.com

Birgitta123 och skrivbord7. När vi hittar på lösenord till konton blir de nästan alltid dåliga. Till råga på allt använder vi samma usla lösenord till flera konton och inte sällan både privat och på jobbet.

Nyligen undersökte Nordea hur bra svenskar är på IT-säkerhet. Enligt undersökningen slarvar många både med sina lösenord och med att hålla koll på sina banktransaktioner. 8 av 10 använder födelseår eller namn på husdjur, partner och barn när de ska välja lösenord och många använder samma lösenord till olika tjänster.

– Det hör så klart samman med att vi får allt fler tjänster med lösenord och då blir det lätt att använda samma för att komma ihåg, men att ha samma lösenord på sociala medier och till sina banktjänster är inte bra. Att hantera sina lösenord vårdslöst är lika illa som att inte låsa ytterdörren när man går hemifrån, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Inte nog med att vi har dåliga lösenord i privatlivet – många använder samma till jobbdatorn och i andra jobbsammanhang. Enligt en undersökning från internetstiftelsen IIS använder drygt hälften av svenskarna samma lösenord privat och på jobbet.

Dessutom har ungefär hälften av svenskarna lösenord som är åtta tecken eller kortare, enligt samma undersökning. Så korta varianter är betydligt sämre än långa.

Orsaken till att exempelvis Birgitta123 och skrivbord7 är dåliga lösenord är att det är lätt att låta en dator testa ord ur ordlistor – med eller utan siffror. Extra problematiskt blir det om någon kommer åt ens mejl. Då kan hackaren gå till andra sidor, klicka på ”glömt lösenord” och få lösenorden mejlade till sig.

På många arbetsplatser måste man då och då byta lösenord. Syftet är att skydda systemen om ett lösenord skulle röjas. Men både IIS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att det är fel att kräva regelbundna byten. En anledning är att det går så lång tid mellan bytena att de blir meningslösa: om ett lösenord kommer ut hjälper det inte att användaren byter 30 dagar senare. Dessutom ökar risken att en användare hittar på ett dåligt lösenord om det hela tiden ska bytas. Rekommendationen är därför att bara byta när man vet eller misstänker att ett lösenord hamnat på villovägar.

Enligt IIS behöver arbetsgivare ta större ansvar för anställdas lösenord. Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet. Rekommendationen är därför att utbilda anställda i hur man skapar bra lösenord, se till att de inte använder samma på olika ställen, svartlista de vanligaste lösenorden och att låta en styrkemätare testa dem.

Orsaken till våra dåliga lösenord är inte kunskapsbrister. De flesta känner till att slumpmässiga kombinationer av bokstäver och tecken är bäst – problemet är att de är så väldigt svåra att komma ihåg. En lösning på det problemet är att använda sig av en lösenordshanterare. De har generatorer som hittar på bra lösenord och gör att man kan ha olika till olika sajter. Användaren behöver bara komma på ett bra lösenord och se till att komma ihåg det.

10 vanligaste lösenorden i Sverige

  1. 123456
  2. 12345
  3. knulla
  4. qwerty
  5. 666666
  6. hejsan
  7. stilet
  8. 123456789
  9. 12345678
  10. password

IIS. Lösenorden har läckt från sajter som mest används av yngre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.