Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

Politikerna bör hålla fingrarna i styr – den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet. Det anser Unionens ordförande Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen
Stefan Löfven (S) och Martin Linder (Unionen). Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen

Det var i samband med att Stefan Löfven fick uppdrag av talmannen att sondera möjligheten att bilda en ny regering som han öppnade för en förändring av arbetsrätten. Löfven påpekade att det finns goda möjligheter att både tillgodose näringslivets behov av flexibilitet med behovet hos den enskilde löntagaren att känna trygghet.

Läs mer: Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Det här tolkades på sina håll som en invit till Centerpartiet och Liberalerna, två partier som vill se ändrade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, las. Centern vill till exempel att företag med upp till 50 anställda ska undantas från dagens regler om först in-sist ut vid neddragningar.

Martin Linder anser att det inte är helt tydligt vad Stefan Löfven avsåg.

– Det kan finnas olika intressen som behöver vägas ihop. Men just när det handlar om olika intressen är det bättre att arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, hittar en lösning och tecknar kollektivavtal, säger Martin Linder.

– Det finns ett antal politiska partier som lagt förslag om att försämra anställningsskyddet, det är samma uppfattning som arbetsgivarna ger uttryck för. Skulle man gå in och försämra lagstiftningen går man arbetsgivarna till mötes och förändrar balansen på arbetsmarknaden.

Enligt Martin Linder är den svenska arbetsmarknaden redan i dag flexibel.

– Det är viktigt att känna till. Via kollektivavtal, omställningsavtalet, reglerar vi hur lagen tillämpas. Det gör att kompetensen får en mer långtgående betydelse vid neddragningar, samtidigt som förutsättningarna för de anställdas omställning blir bättre.

Det betyder dock inte att allt är perfekt på arbetsmarknaden.

– Nej, vi ser att arbetslivet förändras. Då kan det behövas exempelvis ett nytt omställningsstöd och nya möjligheter till kompetensutveckling. Det är saker som också har varit uppe på förhandlingsbordet med arbetsgivarna.

Varför upprepas då ständigt kravet på en ändring av turordningsreglerna?
– Jag tror att det ibland beror på okunnighet om hur arbetsmarknaden fungerar, och att det ibland beror på ideologiska och politiska uppfattningar. Vi avråder väldigt starkt politikerna från att förändra turordningsreglerna. Då ändrar man samtidigt i förutsättningarna för befintliga och viktiga avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY